Har varit på dubbelpass på Friskis. Fick skicka hem min träningskompis Mona. Hon är sjuk och tänkte träna ändå. Det går ju inte. Hon hade ju stepbrädan bredvid mig. Jag kunde ju ha blivit smittad och sjuk igen. ;)

När jag kom hem öppnade jag mailboxen och blev glatt överraskad. Hade kontaktad en person med Asperger som jag lärt känna genom mitt förra jobb (ingen av mina deltagare utan en person som föreläser om Asperger). Jag hade bett om lite information. Först kände han inte igen mitt namn. Han har svårt att lägga namn på minnet. Men när jag förklarade närmare så fick jag fick det här mejlet tillbaka:

Vad trevligt att det var du.
Vacker och intelligens i en och samma person.
Lite komplimanger så här i början.
Visste du förresten att många av oss med AS är kända för att ge komplimanger.
Och sanna sådana.
Så när jag skriver att jag tycker du är bland de vackraste kvinnor jag sett så ljuger jag inte.
Men menar inget mer med det heller.
Stöter på dig eller så.
Det vet jag inte hur man gör :)

Visst blir man glad när man får ett sådant här mejl. Det kan man leva på all i evighet och det bästa är att det just är från en person med Asperger som har svårigheter att ljuga. Jag blev jätteglad och ska läsa det varje gång jag behöver lite självförtoende.

Dessutom så hade jag fått svar från Gimo IFs kanslist. Jag hade spårat mina reseersättningspengar. Då hon dessutom lade till.

Ha det bra o hoppas att du stannar hos oss!Du kommer väl på festen den 30:e!?

Hahaa! Undra om jag ska hänvisa henne till min blogg och sedan lite fint undra. Nu har du fixat min reseräkning. Skulle det ev. finnas någon möjlighet att du även fixar en respektive till mig på festen? Då kommer jag definitivt. Är det en bra kille så ska jag även seriöst fundera på att stanna kvar i föreningen även nästa säsong. Tror ni man kan ha med det i kontraktet? Maria blir lovad reseersättning och en trogen pojkvän för att spela i Gimo säsongen -08. (Dessutom så slipper hon försäsongsträning).

Undra om man måste ta upp trogen pojkvän på deklarationen då? Måste ringa skattemyndigheten och fråga. Ska samtidigt passa på och fråga om man får skatta mer för dem än en otrogen, men det är det helt klart värt.

Tänkte ringa mamma nu men det är ju Bonde söker Fru och då kommer hon definitivt bli irriterad.Då kommer hon skicka pappa att svara och då hinner faxen slå igång. Jag lovar att hon kommer anmäla mig till det programmet nästa säsong om jag fortfarande är singel och då känns ju spel i Gimo nästa säsong som ett bättre alternativ.

//Goldfish

Cyklade till Mona imorse och hade studiecirkel hos henne. Då hade jag hennes mössa på mig som jag lånat av henne. När cyklade hem sen så bytte jag mössa och tog på min inför den här säsongen inköpta Espirit mössa. Som jag hade glömt där i lördags. (Svårt att ha mössa på sig när man ska böja sig ner och spy). Och fy vad mycket varmare Monas mössa var. Höll på att frysa hårstråna av mig när jag cyklade hem med min håliga Espirit mössa. Det sa pappa redan när jag köpte den. Skulle ha lyssnat på honom då. Varför ska föräldrar alltid ha rätt? Och kommer jag verkligen bli en sådan klok förälder som alltid har rätt? Svårt att tänka mig det.

När jag kom hem hade jag fått ett brev från Akademiska sjukhuset. Ångest! Innan jag hann öppna det så hade jag själv diagnostierat mig med alla möjliga sjukdomar. (Ja ni undrar säkert om klamydia var en av dem. Tanken slog mig faktiskt. Trots att det för stunden är omöjligt. Men man tror ju alltid det värsta). Kunde andas ut när jag öppnade det. Det var en undersökning. Hade jag nu lyssnat på pappa så skulle jag ha slängt detta brev direkt.

"Vafan, de hjälper inte mig med mitt jobb så varför ska jag hjälpa dem?".

Dock är jag ju tydligen mer väluppfostrad än min far och fyllde därmed i formuläret. Men vilket j-a göra. Det handlade om luften i bostdasmiljön. Om jag inte hade torrhosta och kliande ögon tidigare så fick jag definitivt det nu när jag blev uppmärksammad på problemet i udersökningsformuläret.

Har varit så effektiv idag. Har varit kul och analyserat mina intervjuer. Känner mig med gott självförtroende och känner mig lite som att jag snart kommer bli professor i just Aspergers syndrom och arbetsmarknad. Har dock lärt mig att detta med självförtroende under C-uppsats skrivande är något som kan skifta som min hudfärg mellan sommar och vinter. Jag är totalt vit för tillfället. Min kompis Kristin som bor i England undrade om jag kunde lova en vit jul. Det kunde jag. Hon ska ju träffa mig!

På en blogg som jag ofta besöker omy.se så hamnade jag i liten diskussion med en kille. Han undrade varför Marta inte fick diamantbollen. Då jag informerade honom (det verkar ha undgått honom) att hon var från Brasilien. Det var därför hon pratade med lite brytning på galan. Priset är ju till svenska damfotbollspelare. Då ställde han en följdfråga om varför man kunde spela på Marta som vinnare på diamantbollen på unibet för en gånger pengarna. Är inte det märkligt hur spelbolaget får göra så? Jag svarade iaf att en idé var att Unibet ville tjäna lätta pengar på personer som han med väldigt dålig damfotbollskunskap och han nog inte får tillbaka sin 1000 lapp.

//Goldfish

Sitter och kollar på dokumentären om Astrid Lindgren. Det väcker barndomsminnen. Jag har inte förstått vilken barnslig men stor människa som finns bakom dessa sagor.

När jag var liten så gick en serie med Astrids mindre kända sagor. Mamma spelade in dem åt mig. Och hur jag har kollat på dessa filmer. Dem har nötts varje gång jag har varit sjuk. I alla fimer finns någon speciell värme och trygghet som gör en friskare. Skulle legat hemma och kollat på Astrid Lindgren filmer i helgen istället för att kombinera vin med alvedon. Ett mycket bättre recept till friskhet.

Jag minns speciellt två killar som Astrid skrev om. De föddes samtidigt och mammorna tävlade om vem av sönerna som var bäst. Vem som började gå först. Fick tänder först mm. Det hela slutade med att även killarna började tävla. De käka maskar, hoppa från broar och ladugårdstak (den tidens motsvarighet till Jackass ). Jag var så fascinerad av dessa killar och det hela slutade med att killarna skadades och dem lärde sig att det viktiga var att må bra och vara frisk. Tänk vilken uppfostrande funktion hennes filmer har. Hon måste vara den mamma i sverige som uppfostrat flest barn. Samtidigt så sprider Astrid Lindgrens sagor ett budskap om att vikten av att som barn själv få prova sin vingar och våga. Jag tror min fascination för de tävlingsinriktade pojkarna någonstans haft en betydelse för mitt elitsatsande inom idrotten. För trots att killarna skadades så hade de ju kul när dem tävlade. Jag ville också uppnå den glädjen killarna kände när de hela tiden överträffade sin egen förmåga. Mitt slut blev dock inte när jag hamnade på sjukhus utan när jag mötte Marta och förstod att det blir nog svårt för mig att bli bättre än henne?!?

Likaså är så är det nog många barn som har provat att hoppa från ett tak med ett paraply liksom Madicken. Vilket socialtjänsten inte skulle se som god uppfostran. Det har jag iaf lärt mig efter snart 3,5 år på socionomlinjen. Men när man sen har hoppat från lekstugans tak så har man lärt sig att det nog inte var en sån himla bra idé. Och förstår att vilken tur att jag inte valde att hoppa från musikens hus i Uppsala. Man måste få göra misstag för att lära sig. Jag lärde mig exempelvis den hårda vägen att pulka inte var något för mig. En gång åkte jag ner i ett vattendrag och höll på att drunkna en annan gång körde jag in i skogen och bröt ett ben och fick hjärnskakning. Sen dess har jag hållt mig till stjärtlappar!

Jag ser mig själv som Lisa i barnabullerbyn. Som ska vara lite korrekt och fin som dem äldre tjerna och duktig utåt men under ytan så finns det en liten busfia som hänger med sina brorsor och kompisar på galna upptåg och inte är rädd för att säga vad hon tycker. Skulle det inte vara roligt att göra en tonårsversion av barna i bullerbyn. Då tror jag faktiskt Lisa skulle vara lite som mig under gymnasiet som ska försöka vara så duktig i skolan och prestera inom idrotten men samtidigt inte rädd för att använda falskt leg på krogen och ta alkohol från brorsan och vara lite allmänt tonårsbusig.

Vill bara påminna er om Astrids viktigaste budskap man kommer inte till Gud man kommer till Nangijala och får träffa Skorpan. Vilket barn kan vara rädd för döden då? Inte jag iaf bara mina nära och kära också hamnar där. Men än vill jag leva livet som en äldre version av Lisa i barna i bullerbyn.

//Goldfish

Nu har jag gjort bort mig igen. Manne en gammal klasskamrat skrev här på bloggen en lite diskret kommentar om att hon skulle bli mamma. Ni som känner mig vet att jag tycker att det är jättemysigt mad barn och blir jätteglad (dock ev. lite sotis) när jag hör om personer som ska få barn. Givetvis så slår jag därför på stora trumman när jag hör något sånt och går givetvis in på facebook på för att gratulera henne. Och varför använda den lilla diskreta personliga messagefunktionen. Nej, nej att skaffa barn är en världslig sak och hela världen ska givetvis få se min storhet att gratta henne fast jag är en bitter singel. =) Wallen är därför det rätta stället att gratulera.  Facebook är dessutom ett forum som har lite fler läsare än mina lilla blogg och dessutom ca. 100% fler av Mannes bekanta. Så för Mannes anhöriga som nu inte visste om det kan vi ju konstatera vet det nu. Guldfisken har lyckats igen! Jag hoppas bara jag inte ställt till med några släktfejder eller dylikt.

Apropå bebisar så ramade jag som stolt faster in ett kort på lilla Hilma idag på jobbet. Visst är det fascinerande det där med bebisar. Man försöker alltid hitta likheter med sig själv. Och när bebisens båda sidor av släkten möts så föregås alltid livliga diskussioner om vems näsa mun och hårfäste den lilla krabaten har. Det verkar ungefär vara lika stort som att vinna på lotto som att hitta en liknelse med sig själv hos bebisen. Förstår ni vilken dubbelmoral detta är? Man har ju alltid massa komplex för sin kropp och man sitter alltid och hittar fel hos sig själv samtidigt som man inte önskar något hellre än att finna delar hos sig själv hos bebisen. Kan någon förklara detta för mig?

Sen är det en annan sak jag undrar över som slog mig idag när jag åkte hem från jobbet. Har Falun och Uppsala en outtalad tävlan om vilken stad som ska ha flest rondeller? Någon på vägverket verkar tycka det är lika kul att planera en ny rondell som jag tycker det är att sitta framför datorn. För rondellarna i Uppsala blir bara fler och fler. Snart är de tom fler än Uppsalas alla cyklister. Börjar bli orolig för alla som har körkort verkar ha olika kunskap om hur man ska köra i en rondell. Säg inte att jag inte försökt varna er när man 2009 sitter och summerar antalet olyckor i staden och märkt att olyckorna har ökat.

//Goldfish

Se en stor (muskulös), argsint person med basröst framför er gärna med tatuering och rakad skalle. En person som inte skulle dra sig för att använda våld för att dra in pengar. Den bilden har jag av en inkassoperson. En person som drar in skulder som folk inte har betalat. Idag var jag den personen. Tänk er skillnaden en liten tjej på 164 centimeter lång som får kämpa med proteinrikkost för att få musklerna att vidga sig ens 1 mm.

Jag bestämde mig för att inte besöka kunderna som inte betalat sina räkningar utan jag ringde dem istället. Motivet till det var min storlek i kombination med mina kläder. Tror inte en svart vinterkavaj skulle uppfattas lika skräckinjagande som en stor kille med bombarjacka. Jag harklade mig och övade på att låta beslutsam. Jag lyckades inte så jag bestämde mig för att köra på dåligt samvete taktiken. Jag lade på mesigaste röst och sa att jag ringde från Mälby Glas AB ett litet familjeföretag och att jag dubbelkäckat men att jag trots att de uppgett att dem betalat ännu inte har gjort det. En av kunderna skyllde på banken och sa att pengarna skulle komma in denna vecka. Vi får se i slutet av veckan om min taktik lyckades. Annars har jag en plan B. Mitt kusinbarn.

På landet så beger man sig inte alltid till stan och köper sitt kött på ICA kvantum utan ibland köper man en hel styckad gris från en bekant bonde. Det kan låta som stenåldern men det är sant. Man får hem en gris styckad i kotletter och grisfötter m.m Mitt kusinbarn Felix gillade väl inte riktigt sin granne eller ville väl kanske bara busa. Han tog dem här grisfötterna och placerade i sin grannes postlåda. Den här grannen blev inte så glad när hon förväntade sig julkort i lådan och istället fick upp en grisfot. Hahaa! Jag tyckte det var ganska roligt! Det kunde ju ha varit värre. Det kunde ja ha varit huvudet. Men som äldre släkting fick man ju lov att föregå med gott exempel och hålla inne med skrattet när hans mamma berättade om besöket av den argsinte grannen. Men nu vet jag vilken kunskap Felix besitter och den kommer jag definitivt ta användning av om dessa kunder inte betalar nu. Nej! Absolut så kommer jag inte att göra det men jag förstår inte hur personer kan köpa grejer som de tydligen inte har råd att betala.

Om någon av kunderna skulle bli förbannade på mig så har vi en bodyguard här i Mälby. Janne en av våra anställda en bondpojk som väger lätt över 100 pannor. Stark som en häst. Skulle han sätta sig på mig så skulle jag bli platt som en pannkaka. Så länge jag betalar ut hans lön kan han nog bli användbar. Så var inte dum mot mig! Dessutom drar han sig inte för att vara pinsam idag när jag satt vid datorn så kom han förbi.

”Har du sett GSAB-pärmen tänkte kolla efter en list, samtidigt som jag går på toa. Det är ju smart att kunna göra två saker samtidigt”.

Varför inte lika gärna säga att du ska gå och baja tänkte jag. Men eftersom det är min familjs företag så ville jag inte vara kaxig när han bara försökte vara effektiv. Som sagt på ett grabbföretag finns det inte utrymme som tjej och vara fin i kanten.

//Goldfish

Facebook är fantastiskt. Den sidan konkurrerar ut alla forum. Nu senast i raden UNT:s familjesida där man läser om barnfödslar och bröllop. En tjej som jag spelade med i FILM har gått och blivit Fru. Grattis Mie! Hon var en av systrarna Karlsson som fyllde mig med alkohol. Efter jag gick ut med den informationen i min blogg så ville hon givetvis byta efternamn raskt så hon inte skulle bli sammankopplad med sådana elakheter. (Men det visade ju sig i helgen att jag nuförtiden klarar av att hälla i mig sprit på egen hand). Så min blogg fyller många syften - att få folk att gifta sig är väl en ganska bra prestation för en liten guldfisk. Vad tur Mie att du bytte efternamn också. Karlsson är ju så vanligt. Andersson är mycket ovanligare. =)

Man blir ju inte ett dugg stressad så här utan pojkvän när ens gamla lagkamrater som bara är ett år äldre än en går och gifter sig. Jag får lugna mig med att mina föräldrar inte är gifta än och de har ju bara varit tillsammans sen tonåren. Så jag har några år att jobba på.

Min mamma har fått för sig att min bror kommer gifta sig i helgen kombinerat med när hans dotter Hilma döps. Jag tycker faktiskt man borde ta sådana beslut med sin syster och farmor. Speciellt i mitt fall när farmor och jag är dem enda Thuré damerna. Vi fick konkurrens när Hilma föddes. Vet inte om jag klarar av en sådan hög belastning av konkurrens på så kort tid. =) Ska nog rada upp några kriterier som man ska uppfylla för att få namnet Thuré. =)

Kom på en till sak när jag läst igenom UNT:s alternativa fotbollsgala. Kör Lasse Svensson själv mediaträning med Siriusgrabbarna eller vad är det frågan om? Att alla ständigt svarar vi tar en match i taget. Känns lite Korpen nivå. Då tar man en match i taget för man vet inte om träningsvärken har lagt sig melllan matcherna. Men hallå i superettan borde man väl ha lite längre utsträckta mål än 90 minuter? Jag är frivillig om de behöver en mediatränare. Det enda kriterie jag har är att jag blir bjuden på lagfesterna och gratis inträde på matcherna (inte på ståplats). Från och med den 18 januari så kan jag bidra med mina tjänster.

//Goldfish

Vaknade imorse och kände mig så mycket bättre. Så nu har jag börjat ta igen gårdagen. Har åkt till Gimo för att gratta pappa nu när han kommer hem från jobbet vid 16.00 Glömde ju dock presenten men han får ju iaf glädjas över min närvaro.

Aptiten har kommit tillbaka. Tveksamt dock om jag får i mig för två dagar idag.

Har på förmiddagen börjat läsa igenom min transkriberingar för att inleda analysen till min C-uppsats. Känns bra att jag inte blev sängliggande och tappade en dag.

Mamma har två dagbarn som är ett tvillingpar. De är två år men ser mycket mindre ut. Det är så häftigt. De har ett eget språk mellan varandra. Det låter som japanska när dem pratar med varandra. Och när jag frågade om dem skulle ha mjölk till krämen nu till mellisen så fick jag ett svar på typ japanska. Var svårt att veta om de ville ha mjölk eller inte men jag började hälla lite försiktig och dem skrek inte, så jag antar att dem sa ja.

Längtar till fotbollsgalan ikväll. Var dock väldigt besviken på den alternativa galan igår. Se om juryn har kommit ihåg att Marta spelar i damallsvenskan i år.

Här är iaf Upplands motsvarighet till fotbollsgala. De hade ju inte råd att genomföra en riktig i år. Kul läsning! Läs!

 http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=4-AV_ID=673049,00.html?from=Topicpage

Om ni ikväll på galan undrar om damlandslaget har fördubblats så är det inte så. Det är bara det att hälften av tjejerna tog med sig sina respektive, som just det var just tjejer. (Tyvärr så är det bara fåtalet av damfotbollsspelarna som vågar stå för sin sexuella läggning. Så de kanske lämnar sina respektive hemma istället. Vilket är synd. De skulle kunna bli förebilder för många unga tjejer som har komplex för att de är lesbiska eller bisexuella).

Tycker det är lite jobbigt det här med bjudningar med respektive. Johanna (är också singel) hon var på en 25 års fest i helgen där alla andra var par. Men då var det en kille som skoja till det och sa (jag tror han sa så, det här var som sagt i helgen samtidigt som jag drack vin).

-"Men dig kan jag ta hand om sen när min tjej har däckat".

Gimo IF har avslutning och årsfest i slutet av november. Dit går jag inte just för att jag inte har någon respektive med mig. Om någon är sugen att vara min respektive? Så hör bara av er. =) Men var beredd på att om vi går dit till 19.00 så vet 50% av Gimoborna vem jag gick dit med klockan 21.00 Då har djungeltelegrafen gått igång.

//Goldfish

Vilken värdelös dag det här har varit. Precis som alla söndagar. Funderar på att börja bojkotta söndagar. Men hur ska man eg. göra det? Någon som har ngt tips?

Stackars pappa. Han blev inte ens grattad av sin favoritdotter (jag är hans enda) idag. Han ska få ett senilsnöre av mig som han kan sätta sina glasögon i som han tappar bort hela tiden. Hörde någonstanns att slipsen är den vanligaste farsdags presenten. Jag har nog aldrig sett min pappa i slips. Så det var ju inget alternativ för mig. Och göra en pärlplatta var ju inget alternativ. Han var nog ganska less på dem. En sådan pysselunge som mig har ju producerat pärlplattor till födelsedagar, julaftonar och fars dagar i löpande band.

När jag var liten så hade jag så svårt att förstå varför man firade fars dag. Tyckte det var jätte märkligt. Det fanns ju så många killar som inte var pappor. Skulle inte dem få firas då? (Ni ser socionomtänkandet/rättvisetänkandet började gro redan då). Samtidigt minns jag att jag frågade mamma om vi inte kunde införa en barnens dag. Hon svarade väl något i stil med att alla 363 dagar förutom mors dag och fars dag är barnens dagar. Tror inte jag köpte det. Det var ju presenterna jag ville åt.

Någon som sett min aptit? Den har varit försvunnen sen kl. 22.00 igår. Jag är mycket angelägen att få den tillbaka för annars är det bara en tidsfråga innan jag också försvinner. Har ni sett den eller något misstänkt så kan ni väl höra av er.

//Goldfish