Sitter och kollar på dokumentären om Astrid Lindgren. Det väcker barndomsminnen. Jag har inte förstått vilken barnslig men stor människa som finns bakom dessa sagor.

När jag var liten så gick en serie med Astrids mindre kända sagor. Mamma spelade in dem åt mig. Och hur jag har kollat på dessa filmer. Dem har nötts varje gång jag har varit sjuk. I alla fimer finns någon speciell värme och trygghet som gör en friskare. Skulle legat hemma och kollat på Astrid Lindgren filmer i helgen istället för att kombinera vin med alvedon. Ett mycket bättre recept till friskhet.

Jag minns speciellt två killar som Astrid skrev om. De föddes samtidigt och mammorna tävlade om vem av sönerna som var bäst. Vem som började gå först. Fick tänder först mm. Det hela slutade med att även killarna började tävla. De käka maskar, hoppa från broar och ladugårdstak (den tidens motsvarighet till Jackass ). Jag var så fascinerad av dessa killar och det hela slutade med att killarna skadades och dem lärde sig att det viktiga var att må bra och vara frisk. Tänk vilken uppfostrande funktion hennes filmer har. Hon måste vara den mamma i sverige som uppfostrat flest barn. Samtidigt så sprider Astrid Lindgrens sagor ett budskap om att vikten av att som barn själv få prova sin vingar och våga. Jag tror min fascination för de tävlingsinriktade pojkarna någonstans haft en betydelse för mitt elitsatsande inom idrotten. För trots att killarna skadades så hade de ju kul när dem tävlade. Jag ville också uppnå den glädjen killarna kände när de hela tiden överträffade sin egen förmåga. Mitt slut blev dock inte när jag hamnade på sjukhus utan när jag mötte Marta och förstod att det blir nog svårt för mig att bli bättre än henne?!?

Likaså är så är det nog många barn som har provat att hoppa från ett tak med ett paraply liksom Madicken. Vilket socialtjänsten inte skulle se som god uppfostran. Det har jag iaf lärt mig efter snart 3,5 år på socionomlinjen. Men när man sen har hoppat från lekstugans tak så har man lärt sig att det nog inte var en sån himla bra idé. Och förstår att vilken tur att jag inte valde att hoppa från musikens hus i Uppsala. Man måste få göra misstag för att lära sig. Jag lärde mig exempelvis den hårda vägen att pulka inte var något för mig. En gång åkte jag ner i ett vattendrag och höll på att drunkna en annan gång körde jag in i skogen och bröt ett ben och fick hjärnskakning. Sen dess har jag hållt mig till stjärtlappar!

Jag ser mig själv som Lisa i barnabullerbyn. Som ska vara lite korrekt och fin som dem äldre tjerna och duktig utåt men under ytan så finns det en liten busfia som hänger med sina brorsor och kompisar på galna upptåg och inte är rädd för att säga vad hon tycker. Skulle det inte vara roligt att göra en tonårsversion av barna i bullerbyn. Då tror jag faktiskt Lisa skulle vara lite som mig under gymnasiet som ska försöka vara så duktig i skolan och prestera inom idrotten men samtidigt inte rädd för att använda falskt leg på krogen och ta alkohol från brorsan och vara lite allmänt tonårsbusig.

Vill bara påminna er om Astrids viktigaste budskap man kommer inte till Gud man kommer till Nangijala och får träffa Skorpan. Vilket barn kan vara rädd för döden då? Inte jag iaf bara mina nära och kära också hamnar där. Men än vill jag leva livet som en äldre version av Lisa i barna i bullerbyn.

//Goldfish

 

Manne

13 november 2007 23:43

Ronja...och jag ville vara som Ronja.
jag och ett apr killmkompisar flyttade ut i skogen och skulle klara oss på rötter och det naturen gav...well...vi hamnade på akuen med akuta magförgiftningar.
men Ronja är mina absoluuuta favorit!
Jag är fortfarande lite lik henne...tycker jag själv då. ,O)
och du beskriver dig själv så himla bra, bara att du glömmer bort att du faktiskt har uppnått så hmla mycket. du beskriver dig själv som en som alltid står lite vid tröskeln och tvekar..men om sanningen skall fram har du klivit över så många trösklar in i det okända så det finns inte my dear!
Glöm inte bort det!!

Kram

 

Maria

14 november 2007 15:52

Hahhaa! Fy fan vad roligt Manne! Och du ser du lärde dig ju att inte käka rötter. Det snackar ju alla hälsonissar om nu att man ska äta det som kommer från naturen. Men där blev de motbevisade.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tillfälligt avbrott!   Bloggen är tillfälligt flyttad till unt.se. Direktlänk kommer inom kort. Jag hoppas givetvis att mina trogna läsare följer med dit! Varning utfärdas dock för en mer seriös Maria.   http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=4-TYPE=blogg...

30 grader varmt, toksoligt, knappt någon vind och årets varmaste dag då klär en vettig människa på sig bikinin, åker till badstranden, sätter sig på en filt och bättrar på bilringarna med en glass.   Jag är inte vettig, jag har sällan på mig en bikin...

Nu borde jag egentligen ligga och sova med svullna fötter, vätskebrist, uttorkad och you name it. Tanken var ju att jag skulle ha sprungit maraton idag, men nu blev det ju inte så.   Så istället så är jag pigg som jag vet inte vad och fylld med väts...

Jag är ju namn senil, dvs jag har jättesvårt att komma ihåg namn. Mina kompisar har lärt sig detta och när vi är på krogen så döper vi alltid folk. Om en kille exempelvis har en scarf så blir han scarfen. Då har jag lättare att komma ihåg och kan föl...

Föräldrar brukar skryta om sina barns skolprestationer, idrottprestationer eller deras val av respektive. När min pappa ska ta i från tårna och beskriva mig i positiva ordalag för någon så nämner han alltid.   "Maria är så morgonpigg, det har hon all...