Mona och jag hade ju inte setts på hela 12 timmar när Mona föreslog att vi skulle fylla denna tomma kväll med att hänga med varandra. Först föreslog Mona att hon skulle gå till mig. Men vi dealade och kom fram till att vi skulle mötas upp. Det blev en fika på Café Linné. Det var skönt för jag behövde ut och rasta min hjärna lite efter en hel dag av transkribering.

Gick vägen över station. Det är en utmaning för det ser olika ut varje gång numera. Man vet aldrig vilken väg som är öppen. Det krävs lite tankeverksamhet och problemlösning speciellt i mörkret.

När jag gick förbi tågstationen så informerade de att 20.08 tåget till Sthlm var inställt pga av olycka. Jag uppdaterade mig mer på UNT.se och läste att det var något pucko som försökt hoppa på tåget i farten. Vilket gjort att tåget hade stoppat i höjd med Strandbodkilen (där jag bor).

Är det någon som vet om Jackass gänget är i stan? Eller vem fan har så bråttom att den hoppar på tåget i farten? Jag tror att läkarna bedömer ett sådant agerande som ett tecken på stress. Och i riskzonen för utbrändhet, men jag vet inte? Som tur är så hade denna person klarat sig utan skador. Men ryktet säger att personen ska få tatuera in ett stort L (Looser tecken) i pannan. Så att alla ska se vem det är som riskerar sitt liv på detta vis.

Dessutom orsakade denna person förseningar på sträckan Stockholm - Uppsala hela kvällen. Tänk vad många personer det fick konsekvenser för. Jag hoppas verkligen SJ ledningen reagerar och stänger av denna person från att åka tåg för resten av hans/hennes liv. Annars så lovar jag att denna person får för sig att göra samma sak just den dag då min uppsats ska opponeras och jag måste ta mig till Sthlm.

Jag lovar att det imorgon visar sig att denna person säkerligen var någon man känner om inte nära så kanske det är en facebook vän. Om det var det så lovar jag att jag ska köpa ett pendlarkort på Swebus till denna person. Då har jag gjort årets goda gärning. Och isf så skulle jag nog bli så populär att jag skulle bli toppkandidat för Uppsala Lucia 2007. Men det är nog för sent att anmäla sig men vafan gör det, varför begränsa sig till att sprida glädje och ljus till den 13 december. Det kan jag göra 365 dagar om året istället.

//Goldfish

Min mamma har samlat allting som har skrivits om mig och min bror i media. (Dvs hon har ju inte direkt behövt gå ner i arbetstid för att hinna klippa ur tidningsartiklar ur tidningen).

Däremot så undrar jag om typ Peter Forsbergs mamma gjort detsamma? Hon måste ju isf vara försäljarna som säljer tidningsurklippsböcker främsta kund. Jag bloggade för ett tag sedan om Foppas comeback och frågade lite ironiskt för vilken gång i ordningen. I tanke på det som står i tdningarna nu så känns det lite som att min ironi var befogad. Hur många gånger har karln inte anslutit till landslaget och varit tvungen att lämna truppen? Jo så många gånger att majoriteten av dem artiklar som Mamma Foppa samlat i boken om Peter har rubriken: "Foppas karriär är över?".

Den grabben verkar vara rädd för att bli hockeypensionär. Men Foppa mellan dig och mig så kan jag säga att jag också tyckte att det var lite läskigt att lämna ishockeyn. Jag slutade nämligen med hockey vid 9 års ålder efter en intensiv karriär. (Då fick jag inte längre duscha med killarna så jag lessnade).

Men om det känns lättare att sluta så är du jätte välkommen att ansluta till Monas och min idrottspensiönärs förening. För dig så kan det väl räcka med ett par Fobba skor i medlemsavgift. Vi sysslar med alla möjliga aktiviteter så långt ifrån idrottsarenor som möjligt. Mestadels så ligger träffarna på lördagkvällar på Birger Jarl. Årsmötena brukar vi lägga utomlands en vecka eller två om somrarna. Och vi är inte främmande för en tur till USA detta år. Det sägs att du har en del bekanta där.  

Känner att det snart kommer bli ett sådant tryck på vår idrottpensionärsförening så vi ev. måste anställa en kanslist som kan hålla koll på det administrativa. Någon som är sugen på tjänsten så hör av er.

//Goldfish

Finns en risk att jag kommer få en LPT på mig (lagen om psykisk tvångsvård) efter morgonens agerande. 06.15 ringde min väckarklocka. 06.40 cykla jag iväg i mörkret iklädd regnjacka för det regnade. 06.55 stod jag studsande på Friskis gymmet redo för löpbandet tillsammans med Mona. Det är bara idioter som gör sådant frivilligt. Kände mig så duktig när jag cyklade till gymmet mötte en del bilar som var på väg till jobbet men knappt någon cyklist alls. Var så stolt över att jag tagit mig upp så tidigt och så entrar man Friskis och det är som att öppna portarna till en tomteverkstad. Där alla nissarna är i full gång på maskinerna. Vilken disciplin friskis motionärerna har! Där var full aktivitet. Jag var nog den enda som hade känslan av att jag sprang i sömnen. På en gång sjönk min stolthet över att ha knatat upp så tidigt. Jag och Mona var inte dem enda som varit så duktiga.

Men Mona vår prestation blev ju inte sämre för att så många andra var där! Heja Mona! Fy fan vad vi är bra!

//Goldfish