Som sagt mamma gratuleras idag. Tidigare under förmiddagen var ett trettiotal småbarn här och sjöng vi gratulerar på trappen. Jag var tyvärr inte hemma då. Jag var ute och guidade pappa på okänd mark.

Vi var och hämtade de beställda tårtorna. Pappa går sällan på butiker i Gimo men när han väl gör det så är det som att gå med Michael Jackson eller någon. Tack vare att det bara finns en glasmästare i närheten så har han utfört jobb åt dem flesta. Så när folk ser honom i civila kläder typ en gång per år så är det lika spektakulärt som när Gävle bocken brinner ner varje år. Så de flesta vill ju stanna och prata lite. Pappa var helt slut när han kom hem:

"Shit, jag måste ta en chokladbit. Det är ansträngande att gå civilklädd på ICA".

Efter det så följde jag med pappa som skulle köpa blommor åt mamma. Se er själva gå på ett minfält - så osäker var pappa. Han kollade förvirrat på mig hela tiden eftersom han aldrig tidigare köpt blommor. Så jag sa till floristen att vi ville plocka ihop en bukett snittblommor. Och frågade pappa hur mycket han skulle handla för. Min pappa har inget begrepp på vad saker kostar förutom olika sorters glas; lexan, plexi, 4mm glas det kan han som rinnande vatten. Men han skulle lätt kunna betala 20 kronor för en mellanmjölk utan att höja på ögonbryna.

"Ja men ca. 100 kronor", svarade han mig.

Jag höll på att skratta ihjäl mig inombords. För 100 kronor så kanske han kan få ihop en bukett blåsippor av grannungarna.

Jag tog över initiativet och plockade ihop en bukett röda rosor. Hur svårt kan det egentligen vara för en man att köpa blommor?

//Goldfish

1957 den 10 december så blir Gimo en "Pettersonare rikare". Sveriges elit klär sig i fina kläder och partajar (det kan iofs bero på Nobelmiddagen).

1970-talet (någongång) (Pappa kunde givetvis inte komma ihåg året). Så attraherades mamma av en kolsvart yngling från byn Mälby som sprang omkring och sparkade på lyxstolpar när han gick hem från krogen. Det var pappa.

Mormor undrade vilket land pappa kom från när hon träffade honom första gången. Då mamma fick tala om att han var helsvensk.

1979 så föddes Jimmy. De var så glada.

Hade de vetat deras hus skulle bli motsvarigheten till Östhammars stadshotell under Jimmys tonårstid så är jag tveksam om glädjen skulle vara lika stor. Speciellt när mammas dammsugare användes till att suga upp spyor under en vild midsommarfest.

Stolt var hon när hon fick läsa om sin son Jimmy Thurme i UNT där han benämndes som jätte fotbollstalang. I tanke på det felstavade namnet så var mamma även den enda som visste att det var hennes son det stod om.

1984 föddes Maria (jag). Mamma delade rum med ett antal utländska kvinnor på BB och var tveksam om den mörkhåriga dottern som placerades i hennes famn efter födseln verkligen var hennes.  När hon försäkrat sig om att bebisen var hennes så var hon stolt.

Stoltheten höll i sig till hon fick hämta henne på polisstationen. Mamma hade lärt henne att inte ljuga och det var precis det hon inte gjorde när vakten frågade om det verkligen var hon på ID-kortet. Dottern var 17 år och blev 2500 kronor fattigare och snabbt förlåten. Stoltheten var stor när hon dryga året senare fick ta på sig den gul-blå landslagsdräkten. Något hon aldrig hade lyckats uppnå utan mamma och pappa!

2007 föddes deras första barnbarn Hilma. Det var den bästa presenten mamma kunde få på sin 50-års dag. Den slog presenten hon fick när hon fyllde 48 (en norsk skogskatt med namnet Nala).

Grattis Mamma 50 år! Jag är så stolt över dig! Pussar och kramar på din stora dag!

När jag var liten och var och badade i simhallen med pappa så mötte vi en kille som härstammar från Afrika. Han berättade för oss att han varit och solat. Pappa gick och fundera över det där säkert en månad varför en kille som han som redan är brun ska behöva sola. Pappa funderade så starkt över det där så han tog upp det med mamma..

"Men han gör väl det för att han tycker det är skönt". Svarade mamma som hade viktigare saker att fundera över än detta.

Sen dess har jag verkligen försökt lista ut vad det sköna är med att sola solarium. Vissa av mina kompisar tycker det är så skönt att de somnar. Idag tänkte jag göra ett nytt experiment och se om jag kom närmare gåtans lösning. Men det gjorde jag inte. Det enda man tänker på är om..

.. man lämnat en tillräcklig springa mellan underdelen och överdelen ifall om det inte skulle gå och öppna överdelen när man är klar.

..man ska våga ha ansiktskanonen på eller inte vilket innebär att man trycker den av och på med jämna mellanrum.

..man gjort rent solariet ordentligt från den förra som solat där.

..hur stor sannolikheten är att det ska komma in någon när man ligger där helt spritt språngande naken förutom ett par stringtrosor.

..hur stor sannolikheten är att ett lysrör exploderar när man ligger där.

..tiden snart har gått ut så man snart får lämna solariet. Vilket innebär att man öppnar solariet titt som tätt för att se hur många minuter det återstår.

Med detta som bakgrund kan man ju kanske fråga sig varför jag gick och sola när det verkar så ångestladdat för mig.. Jo, jag vill helst inte uppfattas förknippas med Kishti i Idoljuryn när jag kommer i min nätta klänning på nyårsafton. Dessutom så blir min psoriasis på mina ben så mycket bättre.

//Goldfish

Stannade till vid en butik nu när jag åkte hem. Och vem stod i kassan.. Jo självaste jultomten! Hur tänkte den butiksägaren då? Kan någon förklara det för mig..

Jag tänkte ju typ åhnej jag plockar tillbaka varorna för hur ska man småprata med jultomten. Det känns ju bara knasigt. Kände att jag hade två alternativ.

1. Ignorera hans tomtekostym och låtsas att det var en helt vanlig kassör.

2. Sätta ord på den konstiga stämningen och bekräfta hans outfit.

Jag valde det andra. Och frågade om det inte var varmt att stå i den där dräkten? Då tomten svarade.

"Vaddå dräkt det är ju så här jag ser ut.."

Jag fann mig snabbt:

"Jahha men hemma i Gimo där jag kommer ifrån där brukar vi få fåra julklappar gratis av tomten och slippa betala för dem..?"

Vi skrattade lite tillsammans. Men jag skulle verkligen vilja göra en undersökning om hur många som vände vid dörren för att slippa handla av tomten. Knasig affärsidé.

//Goldfish

Enbart idag har jag gjort av med mer kreativitet än under hela 2007. Har som sagt gjort en pepparkaksborg och har även stickat färdigt en mössa! =)

Sticka är en ganska bra sysselsättning när man är ute i bushen och umgås med sina föräldrar. Ni kommer förstå varför...

*En förälder som är lärare kanske spenderar en del av helgen att läsa in sig på det ämnet hon/han ska undervisa om.

*En förälder som är ekonom kanske fick gå igenom bokföringen som inte stämde.  

*En förälder som är konsult kanske måste läsa in sig om det företag som ska besökas kommande vecka.

Min mamma är dagmamma och då håller man sig ajour och förbereder sig för en arbetsvecka genom att följa julkalandern. Det är ju förödande om man inte kan hänga med i diskussion som förs vid frukostbordet bland alla knåddar.

Jag älskar min mamma för att hon är så 100% i allt hon gör! Så stolt över henne! Men detta innebär ju att en hemgästande dotter som har TV:n som fritidsintresse på lördagarna måste bänka sig framför julkalendern. De har j-a boxarna ha ju inneburit att det för tillfället bara finns en fungerande TV i barndomshemmet.

Vilket även innebar att jag fick följa med i delar av programmet Sverige runt. Pappas favoritprogram. För er som inte vet vad det handlar om så görs olika reportage från olika delar av Sverige. Det kan vara Bertil 67 som hittade en groda i postlådan när han skulle hämta morgontidningen. Eller Elvira 14 som går baklänges till skolan. Intressfaktor hög! Om jag säger att mamma och jag drog slutsatsen att pappa är lite som Allan i Svensson Svensson idag så kanske ni kan förstå varför han roas av sådana program.

Idag gjorde de något reportage om röda korsets projekt att kramas. Mamma sa att Bälinge (min gamla förening) skulle stå på Gränby centrum och sälja kramar för 20 spänn. Vem fan köper dem? Folk betalar inte ens för att se dem spela fotboll och det tränar dem ju på 7 dagar i veckan? Kan inte se mina gamla lagkamrater ställa upp på detta. Så det är väl junisarna som får ställa upp och det är ju livsfarligt. Tänk hur många slisk som vill ha en kram av dem. Dessa karlar lägger väl säkert alla pengar på systemet och har väl inte ens råd att betala 20 kr. 

Storvretas innebandy herrar skulle också stå och sälja kramar. Men de kan man väl få gratis. Eller hur? Jag slänger ut frågan till några av mina kompisar utan att peka ut vem eller vilka.

Pratade nyss med Mona och Christina i telefon. De kollade på the Guardian och konstaterade att jag är med.. goldfish. Hur stort är inte det? Då borde jag vara värd mer än en 20 kronor för en kram.

//Goldfish

Mamma fyller 50 på måndag. Är i Gimo nu och hjälper till i den lilla tomteverkstan som försigår här. Jag är mest publik när mamma håller på vid spisen och mamma ger pappa direktiv om var han ska städa. Shit! De har bott ihop sen typ jordens uppkomst och pappa måste fortfarande fråga var han ska städa. Det är ungefär som daglig verksamhet (sysselsättning för personer som tillhör viss personkrets inom LSS). Mamma ger nya direktiv och visar hur saker och ting ska göras när en sak är klar. Funderade ett tag på att poppa popcorn. Det var typ bättre underhållning än bio. Kanske ska ge pappa ett städschema med instruktioner när han fyller 50 i januari.

Jag har iaf återigen gjort en pepparkaksborg. Mammas dagbarn ville så gärna ha en. Och det var ett himla jobb så nu har jag sagt till mamma att om de förstör den så kommer jag ta deras veckopeng för arbetstiden.

Här på bilden ser ni en alldeles överhettad Maria som gjort  en borg! Ni ser väl hur jag liksom kämpat för att få borgen fallfärdig och lite sliten (borgar ska ju vara så).

Och ja för mina nära och kära som undrar. Så har jag satt ihop det med bränt socker och inte Karlssons klister.

//Goldfish

02.07 piper sms signalen.

Åh! Vem är ute och slirar denna fredagkväll tänker jag.

Yrvaket öppnar jag meddelandet:

Amanda tackar för din röst.

Först tänkte jag:

Men Amanda inte behöver du sitta och skicka runt ett tack sms till alla 800 000 som röstade på dig. Så nära vänner är vi ju faktiskt inte. Vi har ju inte ens setts. Och bara för att du kom tvåa i Idol så behöver du ju inte börja tala om dig själv som i tredje person. Det får bara Zlatan göra.

Sen vaknade jag ur sömnen och det slog mig.. att det inte var Amanda själv som skickade messen utan att min röst nog inte blev registrerad förrän då. Inte undra på att Picasso vann. Det var ju så jämnt så det var väl typ min röst som skildes och den blev ju alltså inte registrerade förrän 02.07 Och då var ju tävlingen redan avgjord och Idolbrudarna var väl redan på stureplan och härjade aspackade! Mycket märkligt!

//Goldfish

Kommer hem från en Idolkväll hos Najibs. Ärligt talat så höll jag på att stänga va TV:n innan resultatet gavs. Hade jag inte varit gäst utan hemma så hade jag lätt gjort det. Mer långdragen process får man ju leta efter.

Hade faktiskt ingen direkt favorit inför kvällen. Men Amanda vann min röst efter vinnarlåten. Hon gjorde den låten speciell. När Marie sjäng den så lät det mest som alla andra låtar som spelas på RIX. Så nu kan man ju säga att jag slängde fem spänn i sjön! Fan!

Jag har nämnt det förut men gör det igen! Snälla Marie sluta överförbruka ordet Tack! Skulle jag få 10 kronor för varje gång du sa det så skulle jag kunna pensionera mig vid det här laget.

TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! För idag!

//Goldfish