Idag fick jag det traditionella julkortet av min kusin och hennes familj. Hon har tre barn varav Adam 15 år är äldst. De skickar alltid ett foto på alla barnen. Jag har fått dessa kort sen Adam var bebis och satt i en pulka. Korten har varje år blivit lite mer anpassade för Adams ålder. När de var små så var de alla utklädda till tomtar. När Adam fyllde tvåsiffrigt blev det töntigt och andra lösningar fick användas. Som att barnen stod vanligt klädda och slängde upp massa höstlöv.

Kan tänka mig att Adams medverkan på årets julkort föregicks av en hård förhandling vid middagsbordet. Förmodligen har hans månadspeng höjts ganska rejält.

Kan tänka mig att ni är nyfikna på hur kortet såg ut i år. 15 är ju en ganska jobbig ålder. Jo Adam serverade hans småsyskon pommac i drinksglas. Det roliga var att Adam döljt halva pommacetiketten så att det skulle se ut som han lite coolt serverade syskonen champagne.

Jag tippar på att detta var sista julkortet med Adams medverkan. För annars kommer ju hans månadspeng överstiga hans föräldrars månadsinkomst och vad ska bli nästa steg. Vad tycker man är coolt när man är 16? Skjutsa syrran och brorsan på mopeden utan hjälm. Snälla skona mig!

//Goldfish

Mötte upp Mona på stan. Vi gjorde några ärenden. När jag stod och skulle betala på HM så släcks hela butiken ned. Strömavbrott mitt i julrushen! Hela den delen av gågatan var mörk. Vad ska man säga rena rama paradiset för alla snattare.

Efter det gick vi till vårt stamhak café Linne´. Lite orutinerat så hamnade vi i samma rum som ett gäng 16-åriga tjejer som firade in sitt jullov med saft och bullar och paketutdelning. En tjej fick någon form av pruttande gelé. Gick inte att undgå. Tjejer i 16-års åldern måste prata med skrikande och hög ljudnivå. När de lämnade stället så sjönk ljudvolymen och vi kunde ta ur öronpropparna. Vad skönt tänker vi!

I samma sekund så kommer ett gäng medelålders män instormande. De verkar ha status iaf för de blev placerade till bords av ägarna. Inte fan hände det när Mona och jag klev in. Vi fick vara glada om vi fick tillbaks växeln. Vi hamnar mitt i någon form av maffiamöte. Där den ena efter den andra högt och ljudligt stoltserar med sina fängelsevistelser pga av skattebrott. Mona var nära och springa och hämta småtjejerna igen.  Eftersom jag tar hand om ekonomin på familjeföretaget så vill man ju inte beblanda sig med det där gänget. Vi blev inte långvariga. För med vår tur så var väl nästa cafégäster vid bordet bredvid oss våra ex. med någon tjej som de dejtar.

//Goldfish

Var ner i källarförrådet en snabbis innan jag skulle ut och springa. Då möter jag en förvirrad dam i källarkorridoren som frågar..

"Vet du möjligtvis var tvättstuga nummer två ligger någonstanns?".

Jag känner hur paniken börjar växa. Tvätt är ett litet känsligt ämne hos mig. Då jag brukar åka hem till mina föräldrar och tvätta i väntan på att mitt badrum ska renoveras. Jag börjar tänka febrilt.

Hur ska jag ta mig ur det här? Jag kan ju inte säga att jag brukar tvätta hos mina föräldrar. Ska jag säga att jag bara brukar använda tvättstuga ett. Men då kanske hon frågar var den ligger och det vet jag ju inte heller.

"Öhmm. Nej tyvärr. Jag är nyinflyttad".

Åh varför sa jag så. Jag har ju bott här i åtta månader snart och hon har säkert redan blivit varnad för mig tjejen uppe på fjärde våningen. Varför sa jag inte bara att jag har tvättmaskin i lägenheten. Fan!

//Goldfish

Mona skriker från TV-rummet in till mig som står i köket:

"Maria om två terminer är jag färdig lärare, sen ska jag jobba. Sen vet du att vi ska ut och resa va?"

"Mmm" Svarar jag borta i köket.

"Hur länge vill du vara borta dåra?" Fortsätter Mona

"Ja kanske några månader".

"YES! Jag trodde du skulle svara typ fyra dagar eller på sin höjd en vecka".

Skrattar för mig själv. Hahaa! Det är typiskt mig att typ längta hem efter en vecka. Med ens när hon sa det så slog det mig. För mig är det ju ett helt projekt att åka några dagar till Piteå. Shit vad har jag lovat nu! Speciellt längtar jag efter svensk mat. Blev riktigt sjuk en gång i Turkiet. Hur många Bullens korvkonserver kan man ta med sig i resväskan egentligen? För jag kan ju inte äta spagetti och köttfärssås i 120 dagar.

//Goldfish

Jag är gudmor. Tänk över både en och två gånger innan ni tar åt er ett sådant ärofullt uppdrag. I uppdraget ingår en del oskrivna regler som att köpa julklappar. Så jag begav mig till BR leksaker idag efter gymmet. Men vad skulle jag köpa? Så här var min tankeverksamhet inne på BR...

Ett spel kanske. Ser bilden framför mig hur My öppnar paketet och utbrister. "Pappa! Pappa titta ett spel. Det måste vi spela NU!" Tror inte Tobbe (hennes pappa min kusin) skulle bli så glad på mig då som skulle få spela spel hela kvällen.

Barbiedocka då, det älskade ju jag iaf när jag var barn.Vafan Har Sindy och gänget blivit utkonkurrerade av några svartrockar dockor med stora huvuden som heter Bratz. Aldrig att jag skulle köpa en docka med samma namn som en dryg Stockholmare med bakåtslickat hår.

Nämen titta en ny version av det IT-djur (tror de hette Tamagotchi) som jag hade när jag var liten. En katt som matas och borstas annars dör den. Den köper jag. Kanske var en sådan som jag borde ha köpt när det tog slut med exet istället för en riktig katt.

När jag betalat och gått ut ur butiken ringer mamma som jag försökt fått tag på. Nämen jaha jag köpte nämligen julklapp till My igår. Suck! Jag lämnade tillbaka tillbaka IT-djuret. Min plånbok blev iaf glad!

//Goldfish

Känner mig lite så här likgiltig idag. Lite som man när man var liten dagen efter julafton och man hade öppnat alla julklapparna och insåg att det var ett helt år till nästa gång. Mina kompisar invaderade min lägenhet igår och vi hade julfest. Hade sett fram emot det så mycket och nu är det bara över.

Vi käkade muffins, clementiner, russin, mandlar m.m Lina hade med sig bullar som hon hade bakat med sin pojkväns morfar. Maja förstod inte riktigt poängen med en sådan aktivitet och frågade om det var någon form av samhällstjänst från Linas sida. Vi andra fatta ju att hon ville vara den av alla barnbarns respektive som får den bästa julklappen.

Emma och Sembrant var de två tillsammans med pepparkakorna de enda i sällskapet som bjöd på lite färg. Precis hemkomna från Thailand och Brasilien. Sembrant stoltserade med att hon säkert varit med på 200 kort nere i Brasililen pga av sitt blonda svall. Linda är ganska ekonomisk och jag hade lust att informera henne om hur mycket pengar hon skulle tjänat om hon tagit 100 kronor per bild. Men jag ville inte förstöra kvällen, det var ju så trevligt.

Efter det kollade vi på barnförbjuden film så Sempan var tvungen att lämna lokalen. (Skoja bara). Vi kollade på filmen från förra årets Vemdalsresa. Alltså det måste ha varit århundradesfest. Vi har typ skrivit på papper att denna fim absolut inte får komma ut inte ens för alla pengar i hela världen.

Så det är ju tur att inte Paris Hilton hänger i vårt gäng.

Vi hade julklappsutdelning också. Alla hade köpt ett paket för 50 kronor som senare lottades ut. Mona hade köpt ett par lila strumpor och tänkte innan. Bara inte Lesbian Maja får detta paket. Lesbian Maja fick detta paket! I paketet låg också en ICA almanacka. Mona verkar sukta efter löneökning och jobbar därmed extra som ICA Solens reklamansvarige.Karro fick mina trisslotter. Tyvärr var båda nitlotter. Jag fick ett shotglas och en liten absolut flaska. Kunde det bli bättre lämpat?!?

Kvällen var superlyckad. På bilden ser ni alla julfirande tjejer förutom Lina som lämnade tidigt pga resa till Karibien idag. Godkänd anledning.

Nu ska jag träna inför Maraton. 8 grader kallt så det blir löpbandet på Friskis idag.

//Goldfish

Ni kanske tycker jag är rubbad men har man ingen pojkvän så får man hitta andra saker att beundra. Jag beundrar gympaskor! De senaste två dagarna så har jag insett hur mycket gympaskor betyder för mig. Dels igår när jag provad finskor till nyår och fick ångest. (Observera! Jag provade inte våra kvinnliga grannar i öst utan fina skor). Men även idag när jag kom till jobbet runt 7.00

"Usch vad kallt! Idag tog jag på mig dunjackan för första gången denna vinter" Sa jag till farmor.

"Ja du kanske borde skaffa dig ett par varmare skor också" Svarade farmor och syftade på mina sneakers.

Jag tog det som ett påhopp för mina skor och ska nu i protest använda de hela vintern. För finns det något bättre än ett par ingående gympaskor. Kan inte någon hålla med mig? Är jag dum i huvudet eller är synen på att använda gympaskor vintertid enbart en generationsfråga?

*Tidssparande. De går snabbt att hoppa i.

*Sköna. Sitter så bra på fötterna så man nästan tror att man går barfota.

*Skulle jag bli jagad så har jag alla förutsättningar i världen att springa fort i ett par gympaskor.

Finns det något värre än att behöva gå in ett par nya gympaskor. Då känns det ju som att man överger en kompis. Skitjobbigt!

Fick ett informationsmess angående nyårsfesten där det bland annat stod:

Någon exakt klädkod existerar inte, utan vi kör på det något flummiga begreppet "värdigt ett nyår".

Att använda gympaskor utesluts ju därför inte helt. Det är ju det finaste skorna jag vet iaf!

//Goldfish

Mina kära vänner kommer över till mig ikväll för att fira en liten julafton. Vi är inte som alla andra och firar därav inte som alla andra. Istället för pepparkakor och lussebullar så tänkte jag bjuda på dumlemuffins. Jag arbetar ju inte med receptböcker. Jag kör istället med ringa mamma metoden. Så jag ringde henne, hon var tvungen att leta reda på det så hon skulle ringa upp. Cirka 30 minuter senare ringer hon.

"Ja, jag hittade ju inte receptet. Men jag googlade på dumlemuffins och fick då fram Leylas recept. Skrivaren fungerade inte så om du gör så här. Du går in på google.se och så söker du på dumlemuffins så fram du fram det".

Min haka hänger fortfarande nere i knävecket. Vad händer? Mammor ska fråga sina barn om sådana saker och inte tvärtom. När jag bodde hemma så vågade mamma knappt trycka på startknappen på datorn av rädsla för att förstöra den. Hennes datakunskap har utvecklats. Dessutom så visste jag inte ens att verbet googla hade blivit ett vedertaget begrepp hos 50-talisterna, men tydligen. Det roliga var även att mamma berättade om sökningsproceduren så invecklat att hon nog inte trodde att jag använt google.

 Mamma du ska bara veta. I dagsläget så är det en säkerhetsåtgärd att så fort man dejtar en ny kille att kolla upp honom på google. Får man mindre än 15 träffar så kan man radera hans nummer. ;)  

Kan säga att mitt självförtroende sjönk en bit när mamma brädade mig med att hitta ett muffinsrecept på nätet. Så idag när jag jobbade i Mälby så var jag tvungen att aktivera min e-legitimation även på skttaemyndigheten så jag kan redovisa skatten via nätet. Kände stressen från mamma bakifrån, men nu känner jag att jag återställt teknologiavståndet mellan oss igen. Skönt!

//Goldfish