Jag och Heidi har varit och lunchat. Mina fotbollsbekanta har invaderat Thailand nu när fotbollssäsongen är slut. Jag som inte hade ekonomi att besöka Thailand och en uppsats hängandes på halsen fick nöja mig med att käka Thailändskt - hemma i Sverige. Det var första gången för mig. Det var gott.

Cyklade sedan till Maja som skulle hjälpa mig att göra en innehållsförteckning via datorn. Jisses! Vet ni hur många jag frågade innan jag fick tag på Maja som kunde. Massor iaf! Kommer dit! Maja har en kartong och massa presentpapper på golvet. Tycker att varningsklockan borde ringa då, men inte hos en guldfisk. Jag frågar..

"Oj! Har du fått paket och så har du öppnat det redan.."

"Jag fyller liksom år idag" Säger Maja lite försiktigt.

Shit! Vafan hur många gånger har inte vi pratat om det den senaste veckan. Jag har till och med skrivit in det i almanackan.

Måste hitta på ett bättre system för att komma ihåg mina vänners födelsedagar. Ska nog be dem skicka ett påminnelsesms dagen innan. Tandläkaren gör ju det, så mina vänner borde väl också kunna ställa upp på det.

//Goldfish

Vaknade inatt av att jag stod vid mitt sovrumsfönster med en brinnande tändsticka i handen och försökte tända ett ljus. Livsfarligt! Eller hur? När jag vaknade imorse så hade jag omplacerat ett gosedjur - en tiger från fönsterbrädan till sängkanten. Jag hoppas innerligt att jag inte har varit och spatserat i trapphuset med min pyjamas. Kna ju förstöra sitt coola rykte hos grannarna.

Skulle ringa min mamma och berätta om detta. (Fråga mig inte varför egentligen?!?) Då har hon fått magsjuka. Och vi som åker till England imorgon. Nu blir det en kamp mot klockan.

//Goldfish

För mig var det en ganska stor grej att anmäla mig till Stockholm maraton. Tänkte samla några reaktioner från min omgivningen när de fick veta.

"Det är klart du ska göra det! Jag kan betala anmälningsavgiften".

Mamma så klart! En mamma tvekar aldrig på sin dotters kapacitet utan uppmanar istället.

"Jaha, när är det då?"

Brorsan reagerar aldrig stort eller förvånat. Skulle jag säga att jag dejtar Carl Philip så skule han bara.. "jaha, var träffades ni då?"

"Hur kan du vara så dum att utsätta dig för något dylikt? Frivilligt dessutom. Betala för att springa på Stockholms gator".

Min kompis Maja. Fd fotbollsmålvakt det säger väl allt om vilken ansträngningsnivå hon ser på maraton.

"Vet du min arbetskompis. Hon lever för det där med Maraton. Hon var sjuk två veckor och blev stressad för att hon inte trodde att hon skulle klara det. Ska du också bli så nu?"

Johanna. Förmodligen rädd att tappa en partykompis på juldagen.

"Kul! Hur ser närmaste upplägget ut?"

Min förra arbetskollega som är en inventarie på Friskis och Svettis och älskar utmaningar.

Mestadels positva iaf. Jag måste få lite mer negativa reaktioner. Det är de som kan sporra mig när jag sprungit 3 mil den 28 maj.

//Goldfish