När jag satt på bussen till skolan idag så ringde min kära mor som satt på bussen in till stan.

"Nej, nu tror jag att jag går av bussen och åker hem igen. Först imorse så åkte pappa och jag till polisen för att ta passfoto, då funka inte fotoapparaten. Och jag blev irriterad men vi skulle tydligen hinna få passen om vi åkt edit på torsdag kväll igen. Och nu kom det alldeles nyss en kontrollant på bussen och jag fick givetvis ingen biljett av busschauffören".

Shit mamma! Glöm inte att andas tänkte jag!

Mamma fortsatte..

"Det löste sig iaf. Kontrollanten trodde på mig".

Kunde tänka mig det du blir ju 50 måndag och ser ju inte direkt ut som socialbidragstagare som skulle planka in på bussen.

Mamma kämpade på utan andpaus och utan att kolla om jag fortfarande fanns i luren..

"Men nu, nu funderar man ju vad som ska komma härnäst. Nu tror man ju nästan.. (äntligen andpaus)

Andpausen gav mig tillfälle för reflektion. Jag hann se framför mig hur min mamma såg sig själv bli påkörd av en bil när hon klev av bussen.

Då mamma säger..

"Att jag ska tappa plånboken".

Hahaa! Jag började asgarva. Att tappa plånboken är tydligen det värsta som kan hända min mamma.

Min mammas otur gick över till mig i och med det samtalet.

Handledningen gick väl sådär idag. Jag fick en del att förbättra om man säger så. Hoppas det blir en bättre dag imorgon för oss båda iaf!

//Goldfish

Om det är en ansträngning att förflytta position i sängen när man sover. Så är det ett tecken på en ordentlig träningsvärk och att man kanske ska träna lite mer regelbundet. Så har min natt varit efter söndagens inomhusfotboll.

4 december idag. Äntligen fick jag öppna en lucka i dumle adventskalendern som jag fick av mamma. (Hade ju redan tjuvöppnat tre luckor en dag när jag var bakis och behövde lite socker i mig). Gillar december månad. Det är den månaden det är accepterat att äta godis varje dag.

Nu ska jag göra mig i ordning för att åka till Stockholm och träffa handledaren!

//Goldfish