Jaha då var det dags igen. Idag gick de ut med vem som ska belönas med Nobels litteraturpris. Virveltrumma!!! Doris Lessing! Tystnad! Vem f-n är det?

Hur kan ett pris bli så uppmärksammat när det alltid är någon som man aldrig hört talas om som får priset! De kan ju lika gärna döpa om det till "Nobelspris till den mest okände författaren". Inte ens bokhandlaren hade ju speciellt många exemplar av hennes böcker. Borde inte priset direkt gå till den författaren som säljer bäst - det är ju den författaren som går hem till den breda vanliga svensson läsaren.

Jag tycker Denise Rudberg ska få det! =) Hahaa! Men det är klart en sån bok skulle Horace Engdahl svenska akademiens ständige sekreterare inte ens ta i med pincett. Hon skriver om sådant som berör vänskap,otrohet, kärlek, konflikter. Sådant som man man kan läsa när hjärnan inte orkar tänka. Men det är klart det är sådana saker som herrarna som utser vinnaren inte vet något om. De har förmodligen inget kärleksförhållande eller några vänner. De satsar bara på karriären.

Läste någonstanns att det var förvånansvärt att Doris Lessing vann för hon skrev om menstruation. Va?! Vad är det för uttalande. Står det i manualen för krav som ska uppfyllas av en nobelpristagare i litteratur.

*Får ej benämna menstruation. Det är farligt och tillhör den kvinnliga världen.

Ganska kul på att spåna vidare på vilka krav som ska uppfyllas för att belönas med priset.

*Det får inte finnas mer än två exemplar av författen på akademi bokhandeln - då är personen för känd för allmänheten och då kan beslutet kritiseras.

*Pristagaren får inte vara under 70 år för då får den njuta av glädjen av att ha priset i för många år.

*Författaren måste använda ett språk som får en vanlig svensk gymnasielev att lägga ifrån sig boken efter en sida.

Jag tycker detta med nobelpris får för mycket plats i media och nu har jag tom tillägnat temat en blogg!

Skulle det inte vara kul om de anpassade beslutsprocessen till nobelpriset till mer moderna metoder. Vad sägs om att göra en liknande satsning som idol. Tänk er alla gamla författare stå och köa i flera timmar. Så kommer Gynning skuttande och intervjuar dem. För att sedan läsa en kort snutt av sina verk inför Horace Engdahl som sitter som juryordförande. Sedan skulle tio stycken tas ut och varje vecka var dem uttagna författarna tvungna att skriva en ny bok som tittarna får ringa och rösta på. Äh! Jag lägger ner. Detta skulle inte gå. Hela startfältet skulle ju hinna dö innan säsongslutet och finalen på nobelmiddagen den 10 december. (Imponerade va att jag visste att det var den 10:e december? Min mamma fyller år då=)).

//Goldfish

Kom ganska nyss hem. Sitter och gnager på en morot. Eldoradokakorna är slut och jag behövde något innan potatisen är färdigkokt.

Fikat med Maja gick kanon! Min kompis Maja är lite småkändis pga av att hon är lesbisk och duktig damfotbollsmålvakt. (Det är ju inte en så vanlig kombination att vara lesbisk och damfotbollspelare så hon blev känd =). Hon har också bloggat fast i lite större forum än bloggagratis.se. Hon har bloggat i UNT och Expressen Uppsala. Shit vad bra det är med nationer. Vi åt frukostbuffé där för 30 kr. Helt suveränt. Vi hade mycket att diskutera. Bland annat diskuterade vi de svaga ekonomiska förutsättningar som finns för damfotbolsspelare idag. Det är tragiskt och så länge inte de förutsättningarna förbättras så kommer damfotbollen inte utvecklas så mycket mer tror jag. Efter att Maja beskrivit hennes ekonomiska läge som fotbollsspelare så lät jag henne bjuda mig på en chokladboll. Schysst va?!

När man hänger med Maja så finns alltid en liten risk att folk tror att man är lesbisk. Tro gärna det, för jag har inget emot lesbiska. Men jag är ledsen om jag gör någon besviken nu men jag är helt heterosexuell.

Var till frissan idag också. Då slog det mig. Vilket j-a jobb. De är verkligen 90% terapeuter och 10% frisörer. Min frisör Paulina är inte så talförd men grym på klippa, så jag brukar roa mig med att sitta och lyssna på de övriga frisörernas konversationer med sina kunder. Hjälp!! Vad folk öppnar sig om sina problem och hur dem snackar skit om gemensamma bekanta. Hur står man som friösr ut och hur lär man sig hålla isär vem skvallret kommer ifrån så man inte hamnar i pinsamma situationer.

Nu ska jag äta en sen lunch!

//Goldfish med nyklippt lugg

Imorse klev jag upp ur sängen vickade persiennerna lite sådär försiktigt förväntansfullt. Ni vet med samma känsla som man öppnar ögonen på söndagmorgon efter krogen, för att se vem som ligger bredvid en...

Och jag kan garantera att det var samma känsla av besvikelse som mötte mig imorse som på söndagmornar - nada! Ingen snö! =)

Lite spontant har jag bokat klipptid idag hos min frisör. Hon måste ju tro att jag flytt landet eller något. För jag har inte varit där på evigheter. Men nu kände jag att det var dags.

Måste kort bara berätta. Jag och min kompis Kristin (som nu bor i England) hade bestämt tid för att prata på skypen igår. Vi hade bestämt 18.00 Jag ringde och ringde fick inget svar. Skickade ett litet bittert mess att nu tänker jag inte vänta längre. Då hon snabbt svarade på skypen och uttryckte förvånat. " jag trodde vi hade bestämt kl 18.00" Men vafan tänkt jag, och sa "den är ju det". I samma stund slog det oss båda det är ju tidskillnad mellan England och Sverige. Kristin och jag - två blondiner i brunetters kroppar. Jag saknar henne!

//Goldfish

Det varnas för snökaos inatt! Det var den första varningen den här vintern. Den första varningen av detta slag brukar innebära att det är lite frost i gräset.

Jag gillar vintern och längtar till snön. Då kan jag använda min nya mössa. En grå virkad Espirit mössa. När pappa såg den uttryckte han med glimten i ögat. "Den där kan du ju inte ha i vinter, den är ju full med hål. Du kommer ju frysa". Snabbare än blixten svarade jag. "Vad tusan spelar det för roll den är ju snygg ju". Då pappa snabbt svarade med ett leende. "Den är ju inte ens det". Yes tänkte jag, då kan jag ha den, för så fort ens pappa tycker någt är fult så innebär det att den är inne och cool. Det tror jag fler håller med om.

Det är svårt det där med klädsmak mellan generationer. Som min kollega berättade. Henne sons kompis hade köpt ett par trasiga jeans. När hans mormor varit på besök så låg de inne på hans rum lagade. Hans mormor ville bara vara snäll.

Passande nog ska jag imorgon när snön anländer gå till Norrlands och fika med Maja. Vi ska ses där kl. 10.00 En tid som för en morgonmänniska som mig ses som en förmiddagstid. Maja är morgontrött och tycker att det fortfarande är morgon vid 10.00 Vi får se om hon orkar sig upp?!

Jag önskar jag kunde få känna den där känslan man kände när man var liten och vaknade till vinterns första snö. (Dvs för två år sedan ;)). Man blev helt uppspelt och slängde på sig kläderna för att gå ut. Det funkar inte riktigt längre. Skulle jag slänga mig ut nu så skulle jag dö. Jag bor nämligen fyra trappor upp. Känns som känslan av uppspelthet hinner lägga sig. Efter att ha tagit sig ner för två trapp.. steg så längtar man tillbaka under täcket igen. 

Apropå täcke så är det där under jag ska bege mig alldeles strax.

//Goldfish

Jaha då var det klart! Mitt ex. ska åka till Afrika för utlandstjänstgöring i det militära. Han och jag har haft många fighter ska ni veta men han fick tydligen blodad tand och vill ut och kriga på riktigt. =)

Hur ska man egentligen som exflickvän känna när ens före detta kille som man delat så mycket med ska ut och kriga? Finns det något rätt och fel. Ska jag tycka att det är bra eller dåligt? Ska man ha så hårda känslor gentemot sitt ex. så man inte ska oroa sig över att han ska ut i krigszon. Eller ska man vara jätteorolig?

Har kommit fram till att det är dubbelt för mig. Jag är jätteglad för hans skull. På senare tid har vi fått en bra kontakt igen och jag vet hur gärna han vill åka. Dessutom kan jag lite egoistiskt känna att det är skönt att han ska åka iväg. För oavsett vad jag känner nu som kommer han alltid vara speciell för mig. Varje gång jag hör att han träffar en ny tjej så strålar en obehaglig känsla i mig. Jag är klok nog at veta att han en vacker dag kommer hitta en jättefin tjej men det kan vara skönt att skjuta det en bit framför sig. Om han är borta i Afrika så vet jag att jag inte behöver oroa mig för att bli överraskad över hans tjejaffärer.

Samtidigt så vill jag ju givetvis att han ska vara här hemma för jag gillar att umgås med honom. Annars skulle jag ju aldrig återupptagit kontakten igen. Och som sagt det är ju inte helt riskfritt att göra utlandstjänstgöring i det militära. Nu kan jag ju stoltsera med att mitt ex. faktiskt försöker skapa fred på jorden! Det måste ju betyda att även jag blir en bättre människa! =)

Vissa åker till Afrika och krigar själv ska jag snart promenera till Luthagen för att hänga med Mona!

//Goldfish

Ja nu sitter man på jobbet ute på familjeglasmästeriet. Har jobbat hela dagen, man måste ju dra in pengar till familjen. =) För den är ju så stor - enbart jag!

Morgonen gick bra. 07.30 stod jag och gjorde frukost åt mammas dagbarn. Shit vad skönt det måste var att vara barn. Det största problemet man har på morgonen är att brödet man serverars har kvar kanterna. Ett problem som dock vikarierande dagmamman Maria fixade lätt.

När mamma kom tillbaka från tandläkaren en hel del kronor fattigare så åkte jag till Mälby och jobbade. Varje gång jag jobbar här är det som att ha en släktträff. Farmor som är 70 år arbetar fortfarande en del, pappa bossar och min storebror minibossar.

Min huvudsakliga uppgift är att se till så alla anställda får lön (det är därför jag kan ta mig friheten och blogga så här på arbetstid). samt registrera lev. och kundfakturor. Bokföring och annat pappersarbete är andra uppgifter som hamnar på min lott. Men när man jobbar på ett familjeföretag så är det inga arbetsuppgifter man direkt kan säga nej till. Man hjälper till där det behövs. Idag fick jag bland annat åka in till stora staden Uppsala och hämta ett verandatak. Jag som i vanlig fall kör en liten gokart (audi A3) fick hoppa in i stora lastbilen. Jag kan säga att bilar som mötte mig blev förvånade, de såg väl enbart en vit lastbil som var ute och körde utan förare. Men jag kan garantera att jag kom hem välbehållen och Uppsala län blev heller ingen mindre i befolkningen.

Förra veckan jag var här så fick jag anstränga mig lite extra. Jag räddade livet på min bror. På ett glasmästeri är man ganska van med att folk skär sig. Men förra veckan när min bror hade fått en stor stor glasskiva över handleden så trodde jag att han skulle dö. Jag har aldrig sett så mkt blod. Pappa är ju businessman och van att skära sig så han satt lugnt kvar i telefonen med en kund. Jag höll på att flippa ut tog min nyinköpta halsduk för att få försöka få stopp på blödningen. Det gick inte - blodet sprutade. Så min lilla gokart fick ta formen av ambulans och jag tog hastighetsrekord på sträckan Mälby - Alunda. Jag trodde min bror skulle förblöda i bilen. Men väl inne på vårdecentralen kunde dem sy ihop honom. Så då var jag inte bara kontorist utan även hjältinna. Så för er som trodde det var lätt att vara kontorist på ett glasmästeri - ni kan tänka om. Det krävs en bred kunskap från att köra lastbil till att agera sjuksyster.

//Goldfish

 Ja då var jag ute och hälsade på föräldrarna. Är så avundsjuk på alla som har sina föräldrar boende nära som snabbt kan cykla eller gå dit. Själv är det ett helt projekt att ta sig dit. På vägen dit lyssnade jag på radio 105,3. Och nu äntligen hörde jag reklamen för Björklidens hus. Min kompis Mona är nämligen den reklamrösten! Stolt! Jag hörde direkt att det var hon. Tillskillnad från förra veckan då hon ringde mig på jobbet. Jag arbetar nämligen extra med ekonomin på vårt familjeföretag. Då ringde hon dit och gjorde till rösten och spelade en aning förvirrande kund. Det var först när hon frågade mig om vi kunde glasa in hennes veranda som var 1 x 1 meter som jag anade ugglor i mossen. När hon hörde mitt fortsatta kundvänliga bemötande föll hon i gapskratt. Jag blev total blåst!

När jag kom hem till mina föräldrar så kunde jag direkt se att det bara var pappa hemma. Det var totaltmörkt i fönstren. Vad är det med det manliga släktet som inte kan förstå att fönsterlamporna ska tändas så fort det blir mörkt ute för det ser trevligare ut?

När inte mamma är hemma så får man intervallträning när man är hos dem. För när det ringer så har man enbart tre signaler på sig att svara för annars slår faxen igång. Det tar två signaler för mig att komma på att mamma är på möte och inte kommer svara som hon brukar. Sedan har jag en signal på mig att rusha till telefonen. Och som det har ringt ikväll. Så kommer jag konditionsmässigt snart kunna ta upp min allsvenska karriär igen.

Sover kvar här inatt i mitt gamla flickrum för jag ska hjälpa mamma med hennes dagbarn imorgon bitti när hon ska till tandläkaren. I mitt flickrum är det en dubbelsäng. Jag vet inte om mina föräldrar försöker säga mig något i stil med att de tycker jag ska skaffa pojkvän? Just nu ligger jag på ena sidan och min bortadopterade katt på den andra. Riktigt romantiskt!

//Goldfish

Nu är det färdigpluggat - skönt att få använda ett språk som inte behöver vara så vetenskapligt korrekt. Kan vid pluggdagens slut konstatera att det blev sex kakor idag. Känner att detta C-uppsats skrivande kan bli ekonmiskt kännbart för min csn-budget om jag ska fortsätta äta Eldoradokakor i denna fart. =)

Surfade in på facebook innan jag skrev detta inlägg. Vilket märkligt forum egentligen. Pang! Så har det blivit massor av personers inklusive min kvällshobby. Till och med min universitetslärare är medlem där. Brukar gå in på bloggsida som heter omy.se. Min kompis Cia skriver där. Där hade de ett inlägg om just facebook, där det konstaterats att man är "nobody" om man inte har mer än 200 vänner. Då kände jag att detta med facebook har gått för långt. Jag kom över den sk. dumgränsen 200 idag. Men jag kan ärligt stå för att ca. 50% av dessa personer skulle jag enbart prata med i onyktert tillstånd. Och utan något belägg för det så tror jag att det är så för dem flesta. Min kompis Maja är en helt underbar tjej som är trygg och har båda fötterna på jorden. Hon gick ur facebook för hon blev så trött på människor som lade till henne som hon knappt pratat med sen hon var 6 år och gick på Lekis. Heja Maja! Jag skulle följa ditt exempel om jag inte skulle tycka det var så fruktansvärt kul med facebook!

Dessutom som en bekant så lustigt hade skrivit på facebook. "Varför skickar alla teckningar till varandra som ser ut att vara målade av dagisbarn?".

Det enda postiva med facebook är väl att det konkurrerar ut skvallret. Nu kan man direkt bli informerad om när någon blivit singel. Nu kan alla själva se på deras bekanta när dem bokat in dejter med den killen eller tjejen genom "facebooks wallen".  Så djungeltelegrafen slipper gå igång.

En annan del av facebook är att man på måndagen kan se vilka som var på en förfest med nya bekanta under helgen. För genast har den personen ett femtal nya facebooksvänner.

Känns som att facebook blivit en vuxnare version av lunarstorm?!? Märkligt att något kan bli socialt accepterat när det bara går under ett annat namn än lunarstorm.

Kom bara ihåg! "Det är bättre med en riktig vän än 100 bekanta"!

//Goldfish