När man bor i en stad som Uppsala så finns det ett måste - det är en fungerande cykel. Det har inte jag längre! När jag cyklade till innebandyn idag så hoppade kedjan av lagom vid Vaksala torg. I sådana lägen så önskar man att man var mer händig. Uppväxt i en familj med en pappa som hantverkare och en fem år äldre bror så har man inte behövt vara händig. Jag ställde cykeln vid Vaksala torg och knatade istället till Fyrishov.

Så då väcktes ytterligare ett argument mot att vara singel. Hade jag haft en pojkvän nu så hade kunnat hjälpa mig att få ordning på cykeln. Nu får jag istället vända blicken mot mina vänner. När jag gått igenom listan så kom jag fram till att jag har inga händiga kompisar. Så nu får jag lov att skaffa mig en pojkvän och det snabbt! =) För min cykel klarar jag mig absolut inte utan.

//Goldfish

Nu när jag börjat blogga så väcks en del tankar om själva bloggandet. Hur öppen om mig själv ska jag vara? I min socionomutbildning har jag blivit inpräntad att jag i mitt kommande yrkesliv ska vara personlig men inte privat. Men i ett bloggande så kan jag känna att det är det privata som är intressant att läsa om. Det är ju alltid det som är på gränsen till hemligt som man vill ta del av. Samtidigt så har jag ju inte bara mig själv att tänka på. I mitt privatliv så ingår ju även familj, vänner och bekanta. Det är ju dem människorna som gör mitt liv intressant och frågan är om de är lika entusiastiska över att jag utlämnar dem och våra samtal?

En annan fråga som väcktes var. Vilka ska jag berätta för att jag bloggar? Ska mina föräldrar verkligen få reda på vissa detaljer som jag annars kanske inte hade valt att säga till dem via en blogg?

Detta tåls att tänka på!

Det blev ingen damfotboll idag. Känner lite att jag sviker mina gamla lagkamrater. Men bakom mitt beslut låg detta resonemang. Lina, Maja, Karro, Linda och de andra Bälingestjärnorna ser jag ganska ofta. De kommer till och med hem och hänger i mitt vardagsrum. Storvretakillarna ser jag inte ofta i mit vardagsrum. Eventuellt har en hängt där, men det var VÄLDIGT längesen. Men visst de är välkomna! I övrigt ser jag Storvretakillarna enbart vissa lördagkvällar på BJ. Då är jag ofta lite väl förfriskad och för att leva upp till mitt smeknam så är det är inte alltid jag minns dem.  Därför kan det vara kul att få se dem en söndag då jag inte har en tillstummelse till akolhol i kroppen. För det är ju inte många söndagar som det är så.

//Goldfish

Ja då var det återigen söndag. Guldfisken överlevde natten som kattvakt.

Jag hatar söndagar. Det är så kännbart att man är singel då. Det är den dagen man egentligen ska umgås med sin pojkvän. En annan får fylla söndagarna med olika idrottsevangemang. Idag spelar både Storvreta innebandy och Bälinge damlag. Undra vilka man ska besöka? Måste bara hitta nån att gå med först. Bästa vännen arbetar. En annan god vän är på en månadstripp i USA. Och mina andra vänner spelar ju själva i Bälinge.

Apropå singel och katter. Så köpte jag faktiskt en egen katt - Nala för lite mindre än två år sedan då det tog slut med min pojkvän. Jag var riktigt nere under isen då och eftersom vi bott ihop så blev det väldigt tomt. Så jag bestämde mig för att köpa en katt!?! Kanske inte helt rationellt beslut men jag köpte en katt iaf. Då bodde jag i en liten etta. Mina kompisar kallade det akvariumet eftersom det var jag som guldfisk som bodde är. Dessutom har jag så dåligt lokalsinne att vi brukar skoja med och säga att jag inte kan ha så mycket mer boendeyta, för då skulle jag ha problem att hitta till toaletten. Det blev omöjligt att ha en liten katt på enbart 24 kvm, så mina föräldrar har nu adopterat min katt. Katten kunde inte ha fått det bättre. Mina föräldrar ser katten som sitt första barnbarn och skämmer bort den. Nala väcker mina föräldrar flera gånger per natt för att den inte orkar gå igenom kattluckan. Hon föredrar nämligen att mamma och pappa öppnar dörren åt henne. Dessutom serveras hon minst en gång i veckan kokt torsk, som mamma står och kokar. Själv får man äta studentmat som fiskbullar och tonfisk.

Nu ska jag ta tag i söndagen! På återseende!

//Goldfish