Ja då var jag ute och hälsade på föräldrarna. Är så avundsjuk på alla som har sina föräldrar boende nära som snabbt kan cykla eller gå dit. Själv är det ett helt projekt att ta sig dit. På vägen dit lyssnade jag på radio 105,3. Och nu äntligen hörde jag reklamen för Björklidens hus. Min kompis Mona är nämligen den reklamrösten! Stolt! Jag hörde direkt att det var hon. Tillskillnad från förra veckan då hon ringde mig på jobbet. Jag arbetar nämligen extra med ekonomin på vårt familjeföretag. Då ringde hon dit och gjorde till rösten och spelade en aning förvirrande kund. Det var först när hon frågade mig om vi kunde glasa in hennes veranda som var 1 x 1 meter som jag anade ugglor i mossen. När hon hörde mitt fortsatta kundvänliga bemötande föll hon i gapskratt. Jag blev total blåst!

När jag kom hem till mina föräldrar så kunde jag direkt se att det bara var pappa hemma. Det var totaltmörkt i fönstren. Vad är det med det manliga släktet som inte kan förstå att fönsterlamporna ska tändas så fort det blir mörkt ute för det ser trevligare ut?

När inte mamma är hemma så får man intervallträning när man är hos dem. För när det ringer så har man enbart tre signaler på sig att svara för annars slår faxen igång. Det tar två signaler för mig att komma på att mamma är på möte och inte kommer svara som hon brukar. Sedan har jag en signal på mig att rusha till telefonen. Och som det har ringt ikväll. Så kommer jag konditionsmässigt snart kunna ta upp min allsvenska karriär igen.

Sover kvar här inatt i mitt gamla flickrum för jag ska hjälpa mamma med hennes dagbarn imorgon bitti när hon ska till tandläkaren. I mitt flickrum är det en dubbelsäng. Jag vet inte om mina föräldrar försöker säga mig något i stil med att de tycker jag ska skaffa pojkvän? Just nu ligger jag på ena sidan och min bortadopterade katt på den andra. Riktigt romantiskt!

//Goldfish

Nu är det färdigpluggat - skönt att få använda ett språk som inte behöver vara så vetenskapligt korrekt. Kan vid pluggdagens slut konstatera att det blev sex kakor idag. Känner att detta C-uppsats skrivande kan bli ekonmiskt kännbart för min csn-budget om jag ska fortsätta äta Eldoradokakor i denna fart. =)

Surfade in på facebook innan jag skrev detta inlägg. Vilket märkligt forum egentligen. Pang! Så har det blivit massor av personers inklusive min kvällshobby. Till och med min universitetslärare är medlem där. Brukar gå in på bloggsida som heter omy.se. Min kompis Cia skriver där. Där hade de ett inlägg om just facebook, där det konstaterats att man är "nobody" om man inte har mer än 200 vänner. Då kände jag att detta med facebook har gått för långt. Jag kom över den sk. dumgränsen 200 idag. Men jag kan ärligt stå för att ca. 50% av dessa personer skulle jag enbart prata med i onyktert tillstånd. Och utan något belägg för det så tror jag att det är så för dem flesta. Min kompis Maja är en helt underbar tjej som är trygg och har båda fötterna på jorden. Hon gick ur facebook för hon blev så trött på människor som lade till henne som hon knappt pratat med sen hon var 6 år och gick på Lekis. Heja Maja! Jag skulle följa ditt exempel om jag inte skulle tycka det var så fruktansvärt kul med facebook!

Dessutom som en bekant så lustigt hade skrivit på facebook. "Varför skickar alla teckningar till varandra som ser ut att vara målade av dagisbarn?".

Det enda postiva med facebook är väl att det konkurrerar ut skvallret. Nu kan man direkt bli informerad om när någon blivit singel. Nu kan alla själva se på deras bekanta när dem bokat in dejter med den killen eller tjejen genom "facebooks wallen".  Så djungeltelegrafen slipper gå igång.

En annan del av facebook är att man på måndagen kan se vilka som var på en förfest med nya bekanta under helgen. För genast har den personen ett femtal nya facebooksvänner.

Känns som att facebook blivit en vuxnare version av lunarstorm?!? Märkligt att något kan bli socialt accepterat när det bara går under ett annat namn än lunarstorm.

Kom bara ihåg! "Det är bättre med en riktig vän än 100 bekanta"!

//Goldfish

Kom för en stund sen hem från spinningpasset på Friskis. Det var första gången jag var på spinning just där. Jag tycker det är lite jobbigt att gå på såna där grejer själv. Fotbollen oroade jag mig sällan för, för där visste jag ändå att jag KUNDE det jag skulle prestera. Men att spinna kräver så mycket av en. Man ska hela tiden försöka att se så fräch ut, får inte flåsa så högt, man måste vrida på motståndet så inte grannen tror att man är slö och man måste ställa sig ut i trean och tvåan samtidigt som alla andra gör det.

Jag hittade en perfekt plats - längst bak. Allt var frid och fröjd tills.. nyhetsuppläsaren på TV4 äntrade salen. Åh nej tänkte jag och kollade mig runt.. "bara han inte sätter sig på cykeln brevid mig". Jag har ju redan prestationsångest. Och mycket riktigt han satte sig bredvid mig. Jag började svettas redan innan uppvärmningen börjat. I vilket fall som helst så genomförde jag passet. Men så här i efterhand kan jag fråga mig vad som var jobbigast? Självaste passet eller mina tankar som hela tiden talade om för mig att om jag skulle göra något pinsamt nu så kommer jag inte bara bli utslängd från Friskis. Utan jag kommer även bli till allmänt åtlöje inför hela svenska folket när mitt friskisbesök kommer bli ett inslag på TV4 nyheterna. Alla mina nära och kära - ni kan vara lugna - jag gjorde inte bort mig.

Men jag har ändå en känsla av att jag inom snar framtid kommer bli portad på Friskis. Alla medelålders kvinnor kollar så konstigt på mig där. Som fotbollspelare har man av alla duschningar man genomfört i sitt liv - duschat med andra i kanske 80% av fallen. När man är så van att duscha med andra så  är man inte så noga att skyla sin kropp med en handuk när man tar sig genom omklädningsrummet till duschen. Men detta måste vara en oskriven regel på Friskis att man bör, för shit vad alla kollar snett på mig när jag springer runt utan kläder i omklädningsrummet. Om jag skulle ha hållt på och dra på mig en handuk varje gång jag var på väg in i en dusch så skulle jag sannolikt ha förlorat ett år i onödigt tidsspill. För det går ju så mycket snabbare att bara ta handuken i handen. Om det är någon Friskis besökare som läser detta så kan ni vara lugna. Fotbollstjejer kissar inte på varandra i duschen det är fotbolls- och hockeykillar som gör det.

Sprang även in på Claes Olsson på hemvägen och köpte ett headset så jag kan prata på skype med min kompis Kristin som för tillfället befinner sig i England. Det ska bli så skoj!

//Goldfish

Idag är jag ledig, eller ledig och ledig. Borde sitta hemma och skriva uppsats. Men just nu är det så mycket små ärenden jag måste göra.

Kom faktiskt tillslut fram till att jag har EN kompis som skulle kunna hantera en cykelkedja som ramlat av. Och ja det var min  lesbiska kompis som kunde bistå med den hjälpen. (Och nej jag är inte fördomsfull mot lesbiska). Hon hade många kloka råd. Så jag försökte få den på plats imorse och kan konstatera att jag inte är händig. Dock ser jag väldigt händig ut nu. Är svart om händerna. Så jag får väl lov att ringa pappsen ändå. Hade ju lovat mig själv att jag skulle klara detta själv. Jag hade en tes att som tjej stå och pilla på en trasig cykel skulle kunna vara ett raggningsknep. Att ev en hjälpsam kille skulle komma fram. Men den tesen kan jag ju nu lägga bakom mig!

För att dämpa min cykelabstinens så ska jag på lunchspinning klockan 12.00 Undra om någon Friskispolis kommer stå och tilldela mig två gula kort nu när jag drar mitt medlemskort på Friskis?

Nu ska jag försöka få något gjort på uppsatsen. Jag har ju skrivit i min beskrivning att jag är disciplinerad så jag får väl stå för det också. Förresten var på Willys imorse och köpte mina favorit kakor. Eldorado kostar bara 7,90. De är livsfarliga att ha hemma en sån här dag när man mestadels ska vara hemmma och plugga. Hittills har jag ätit två. Vi får se hur många det blir under dagen.

//Goldfish