Jag vill bara meddela alla som är intresserade att jag nu under 14 träningsveckor har sprungit 30 mil. (Enligt min kära vän Linda Sembrant så har jag alltså sprungit från Uppsala till Karlstad). Min norrländska vän Cia tog Uppsala till Sundsvall exemplet.

Jag vill passa på att tacka alla mina vänner som stöttat mig i denna satsning och sprungit några kilometer med mig. Tyvärr så blir tacklistan inte så lång utan där  står bara Heidi Matinlassis namn.

Johanna och Mona har bidragit med en Ipod som gör det så mycket lättare att springa. Speciellt när det är dåligt väder och regnet piskar mig i ansiktet och jag spelar Ace of Base. I saw the sun (eller sjunger de sign?) på högsta volym.

Jag vill även tacka alla som joinat min grupp på Facebook "Maria goes for maraton". Antalet i gruppen har varierat lite upp och ner men är för tillfället 134 st. Jag lovade springa 1 km för varje deltagare men jag valde istället att springa 2 km.

Jag hade hoppats att mina fotbollsstubbar till ben vi det här laget hade tagit formen av en långdistansares ben. Jag kan meddela att detta inte har hänt. De kan fortfarande misstas för ett par stora kycklingklubbor. Men jag lovar att fortsätta jobba på det nu när jag går in på träningsvecka 15.

//Goldfish

Var förbi mina föräldrar en sväng igår. Min pappa är förkyld och jag säger bara manliga släktet kombinerat med en förkylning är ingen bra kombination.

Pappas suckar under den lilla stunden jag var där var lika många som anatalet som röstade på Nordman igår för att få ut Carola i melodifestivalen.

Finalen var ändå när jag skulle gå därifrån och frågade pappa efter en liten ficklampa som jag kunde lysa med så bussen skulle se mig. Då letade han fram en liten sådan och sade:

"Du kan ärva den här. Det är nog snart dags att gräva ner mig.."

Sen när blev förkylning en dödlig sjukdom?

//Goldfish