När artister släpper skivor så ordnar Bindefeldt upp ett stort partaj. Konstnärer har vernisager.

De största stjärnorna har inte tid med sådana bestyr utan de skickar  istället mms till speciella personer när de designat något nytt. Dessutom lägger de ut en bild på sin blogg och hoppas på massa kommentarer som i slutändan bara brukar resultera i att Manne är snäll och skriver några rader.

Att gå från student till kommunalarbetare är en häftig resa och ger mig nya upplevelser varje dag.

Var nere på stan och åt lunch med mina kollegor idag (två äldre män i min pappas ålder). Samtalsämnena vid lunchbordet är helt annat än när jag satt med mina tjejkompisar under studenttiden. Då satt vi och studerade snygga killar som fick oss att höja på ögonbrynen. Idag var det kommunalråden i 55 års åldern som satt en bit bort som fick oss att höja på ögonbryna. Jag hade aldrig stannat min blick på dem. Idag var det tyvärr svårt att låta bli när mina kollegor började prata om de som att det var Familjen Beckhams som var på samma restaurang som oss.

Vad är det som är så coolt med att bli kommunalråd? Att ta beslut på att kommunens alla bilar ska vara vita skulle jag också kunna göra. Det kan väl inte kräva alltför mycket hjärnverksamhet. Hur svårt kan det vara när det dessutom är någon annan stackars tjänsteman som gjort hela utredningen.

//Goldfish

Igår när jag gick och lade mig så hade jag ingenting bredvid mig i sängen.

Imorse när klockan ringde så hade jag (önskar jag fick skriva en skitfin kille men inte) min nya hudlotion som min kompis skickat från Australien (Victoris Secret - Love spell) bredvid mig.

Jag måste alltså ha knatat upp i sömnen och hämtat den inatt. Jag är glad att det är i badrumsskåpet jag springer ovetandes om nätterna så det inte är spritskåpet. Hur skulle jag isf. förklara det på  jobbet?  

//Goldfish