Bloggvärlden är överfylld med med mensbloggar för tillfället.

www.omy.se

Jag tycker det är lite tråkigt att följa strömmen så jag tänkte vara lite kreativ och skriva en bajsblogg istället. Det känns dessutom mycket bättre i jämställdhetssynpunkt. Alla bajsar, män som kvinnor. Det är helt naturligt.

Eftersom jag skyltat med mitt blåmärke så kan jag lika gärna fortsätta spä på min identitet som ynkrygg och hypokondriker. Min mage har varit orolig som en tonårsmamma en fredagkväll sedan i lördags. Imorse fick jag nog och sökte tröst hos min mamma. Alltså min mamma kan allt, sockerkaksrecept, matrecept, vissna blommor och sist men inte minst bajsfrågor. Jag ringde henne 06.45 när jag satt och åt frukost.

Jag: "Mamma min mage är ännu inte bra".

Jag övervägde inte ens att ringa min pappa som bara skulle säga. Du kan ju prova att gå på toaletten.

Mamma: "Nämen, kan du äta någonting då?"

Jag: "Jag har liksom ingen aptit. Jag äter mkt mindre men är inte ett dugg hungrig. Magvärken känns som jag är hård i magen men det är jag inte. Jag försöker äta havregrynsgröt nu."

Mamma: "Havregrynsgröt ska du inte äta. Det får magen att arbeta. Sen ska du undvika mjölk. Köp någon fil med sådana här bakterier som slutar på -us. Blir du inte bättre imorgon får du ringa läkare".

Sagt och gjort jag slängde havregrynsgröten parvlade mig iväg till jobbet och köpte fil med bakterier till lunch och vitt bröd.

Mamma ringer på jobbet och frågar hur magen mår. Hon säger åt mig att dricka mkt då jag förlorar mycket vätska. Avslagen Cola och sockerdricka är bra. Gick till Konsum för att handla efter jobbet efter mammas direktiv. En inköpskorg som inte ens skulle glädja en grek som varit utan mat i fyra dagar. (Jag tänkte först skriva en afrikansk nationalitet men då skulle jag bli kallad okänslig och rasist och det är jag verkligen inte).

Magen är forrtfarande orolig. Jag börjar allvarligt tro att jag har glukos, laktos eller någon annan folksjukdom. Jag ringde mamma för ett sista konsultsamtal. Hon kunde inte garantera att jag skulle slippa en kamera i rumpan om jag ringde doktorn. Känns som bakteriefilen ska få en ytterligare chans. Hjälper inte det så ska jag lägga ut min mage för högstbjudande på Tradera. Hjälper inte det så ska jag överväga att gå till doktorn. Annars kommer jag se ut som Linus på Linjen snart i tanke på det jag får i mig.

Det värtsa är att det nu inte bara är min mage som är orolig min mamma är jätteorolig och känner jag henne rätt så sitter hon just nu och slår i ett stort läkarlexikon för att bli något kolkare på min mage.

//Goldfish

Idag på jobbet så skulle vi gå till fotografen. Vi behöver foton till våra socialsekreterar legitimationer.

Jag ska aldrig mer säga att det enda fotomodeller har är det de inte har dvs. fett. Idag märkte jag att det krävdes så mycket mer att bli bra på bild än att bara vara smal. Fotografen vred och vände på mig och arbetade med min hållning så jag så här i efterhand kan konstatera det jag alltid har erfarit. Jag har en hållning som en prinskorv. Men jag är glad att han verkligen ansträngde sig för att få en bild som att jag var självaste Tyra eftersom jag säkerligen kommer få dras med den där legitimationen under hela min karriär inom Uppsala kommun.

När jag äntligen var klar med bilderna så kom nästa bakslag. Man fick fyra foton varav ett skulle till legitimationen. Tre kort blev alltså över. Grabbarna hade inget problem de skulle givetvis ge resterande korten till sina sambos. Ett till deras plånbok, ett till deras kontor och ett i reserv.

Själv då som är toksingel fick jag tragiskt nog stoppa ner ett i min egen plånbok. Det är höjden av singelolycka. Jag ska ta bort det igen för det kändes som killen i kön bakom mig på Konsum kollade på mig så märkligt när han såg att jag hade en bild på mig själv i plånboken. Tänkte vända mig om och säga att det var min tvillingsyster.

Men jag kan ju alltid ge ett till mamma i morsdags present. Mammor brukar ju till och med bli glada för hemmaghorda pärlplattor så hon blir säkert glad.

//Goldfish