Jag kommer få djuraktivister efter mig nu men det får det vara värt.

Nala min katt som mina föräldrar har adopterat. Har nu så här i dryga 2,5 års ålder visat sig vara en riktig problemkatt. Hon ger sig på andra sorter än sig själv - dvs möss. Idag påbörjade hon en hetsjakt/förnedring på en än så länge oidentifierad mus vid 10.00 När jag kom hem till mina föräldrar och mitt gamla flickrum 8 timmar senare så sitter en rädd uppjagad liten mus uppe på mitt vitrinskåp. (Se bilden).

Man kan säga så här... jag är glad att det inte var en liten bebis som jag adopterade bort för hade den påvisat samma beteende. Det vill säga jagat upp en annan unge på ett tak så hade socialen varit inblandad 10.05 imorse.

Historien hade varit ganska färdig så här. Men historien fortsätter...

Vi är en prestationsfamilj som är väldigt tävlingsinriktade. Vid 21.00 när musen fortfarande inte är fångad och till och med har tagit några löpsteg i min säng så börjar vi diskutera vår katts förmåga att fånga möss. Vi vill ju inte att katten ska dra ner vårt rykte så vi bestämmer oss för att hjälpa till. Vi låser in musen i mitt gamla flickrum tillsammans med en laddad råttfälla.

22.03 så går vi in och kikar. Vad finner vi?!? Jo en mätt mus som käkat upp osten utan att fastna i fällan. Som alla småbarnsföräldrar så vill man ju inte se sina barns (i dett fall kattens) brister. Vi förflyttar därför problembilden och konstaterar att vi har en kändis i huset. Musen är inte vilken som helst utan jag tror vi har fått in råttan Remy från filmen Råttatouille.

Hur som helst efter vårt misslyckande fångstförsök så har mamma och pappa gått och lagt sig med sänkt självförtoende. Jag ska göra detsamma snart. Nu låter vi helt enkelt de små liven klara upp det de startat på egen hand.

Jag är rädd att jag kommer blogga om Remys bortgång imorgon. Förlåt mig alla barn.

//Goldfish

Idag skulle jag ha tjejkväll med mina kusinbarn Nicole och Josefine. De är 10 år. Vi skulle äta godis, se på Let´s Dance och imorgon skulle vi ner på stan och shoppa. Detta blev inställt. De sms:ade på sina egna mobiler. Tjejerna skulle gå på minidisco. När jag var 10 år så satt jag hemma framför TV:n och och doppade chips i dip på fredagarna. Jag kunda knappt använda en vanlig telefon då.  Tiderna förändras.

Fri kväll. Passade därför på att hälsa på mina föräldrar. Kom hem till mamma och pappa så här på fredagkvällen. Det allra första jag gör är att gå och öppna kylskåpet och ta mig något att äta. När jag tänker efter så gör jag detta varje gång. Vad står detta beteende för? Någon som känner igen sig?

Dessutom så innan jag åkte dit så ringer jag min mamma. Hon svarar. Det första jag säger är:

"Hej! Kan du ringa upp mig?"

Ett beteende som är så 1999. Någon 24-åring som känner igen sig?

//Goldfish

Idag är det skottdag.

Min kollega berättade precis hur hennes sons kompis som fyller 24 år idag fortfarande får brev från McDonalds inför födelsedagen.

Grattis på  6-års dagen! Ta med dig mamma och pappa till McDonalds så bjuder vi dig på en Happy Meal. Vi kan dessutom ordna ditt barnkalas.

Skulle vara ganska kul om han väljer att hämta ut Happy Mealen efter ett krogbesök runt 03.00 snåret. Och att han dessutom väljer att legitimera sig med körkortet.

Och se scenariot framför er att killen bjuder med sina killkompisar på barnkalas på McDonalds. Kan de då neka grabbarna att leka i bollhavet?

//Goldfish