Om jag är spårlöst försvunnen imorgon så tipsar jag er att söka ledtrådar hos UNTs redaktion.

Jag fick ett mejl idag av en bloggare/reporter på UNT som bland annat skrev:

 Sedan skrattade jag gott åt ditt hackande på mina kära kolleger på UNT-sporten (notisen om tröjnummer var tydligen en av de mest lästa på sajten)

Kan någon förklara för mig om han menar att min gymnasieutbildning på tre år med inriktning journalistik gav mig bristande kunskap i värderande av läsarintresse? Eller att min blogg med länk till notisen ev. lockat en del läsare?

I vilket fall som helst så oroar det mig något att en så ointressant notis som tröjnummerfördelning hos Sirius roar flest läsare. I en akademikerstad som Uppsala så borde väl fotbollsåskådarna ha råd att lägga 20 spänn på ett matchprogram istället för att skriva ut UNTs notis och ha med den på matchen.

Det skrämmer mig något att någon på UNT har hittat hit som dessutom kallar sportreportrarna mina kära kollegor. Jag har ju inte direkt talat väl om UNT. Detta skrämmer mig!

Daniel Legue

Blotta åsynen av honom ger mig kalla kårar. När man under min aktiva fotbollskarriär såg Herr Legue på läktaren som UNTs utsände så ringde man mamma och bad henne fylla på kylskåpet. För man visste att man skulle bli totalsågad av honom i morgondagens artikel. Vilket innebar att man inte kunde visa sig ute på två dagar. Dessutom har han som specialintresse att få in en metafor eller ordspråk i sina artiklar. Vilket skulle innebära att om han skulle se min blogg så skulle han uttrycka.. Den som gräver en grop till andra....

Agnes Dunder

Har väl kritiserats hårdast och blivit måltavla för min irritation över överpubliceringen av artiklar om Sirius fotboll. Men allvarligt så tror jag att hon tapetserat väggarna hemma med Sirius idolbilder. Och ska jag vara ärlig så känns den tanken lite bekvämare än att hon tapetserade den med mina kompisar. Kan dock inte kritisera henne för att vara lat.

Henrik Söderlund

Uppväxt i samma kommun som mig. Men han bröt mot den oskrivna regeln att behandla sina kommunvänner med syskonrespekt när han skrev en artikel när vi spelade mot Örebro. Han klargjorde att jag fällde en motståndare i eget straffområde, vilket resulterade i straff. Sant! Det hade räckt han hade inte behövt klargöra att det var ett korrekt domslut. Domaren var lesbisk! Det är inte jag!

Carl Göransson

Har inte så mycket att säga på. Den UNT-reporter som är finast att titta på efter en förlust.

Håkan Lundh

Min favorit! Hockeyreporter som ibland fick vikariera som reporter för Bälinge dam. Med honom kände jag mig trygg. Varje gång han skulle skriva om matchen så gjorde jag mål! Min lilla maskot! Hade UNT månat om mig mer så hade de skickat han oftare. Då hade jag vunnit skytteligan.

//Goldfish

Min grupp på facebook Maria goes for Maraton 2008 kan man se lite som en fritidsgård som verkar underhålla någon rastlös ungdom på kvällarna. Följande personer har skickats en inbjudan till min grupp:

Magnus Betner

Han kanske kan underhålla min fanclub som kommer vara på plats under mitt lopp. Tror att det är lite roligare att lyssna på honom en följa mitt lopp i gåtempo under ca. 6 timmar. Men han får lov att vara tyst under upploppet.

Joacim Posener

Visst jag eftersökte sponsorer och det ryktas om att denna herre har en del miljoner på kontot. Skulle vara schysst att kunna få erbjudandet att vara maratonmotionär på heltid och ett träningsläger i Thailand eller Sydafrika. Risken finns dock att jag får träna som f-n då polisen kommer vara mig i hälarna under hela loppet. Kan iofs vara en bra sporre.

Bingo Rimer

Va fan! Jag är inte blond! Har inga silkontuttar eller äkta vara i D-kupa. Intelligensen väljer jag att inte kommentera. Det närmaste en dokusåpa jag varit är en biroll i Lindas och Monas stående filmer under våra fester. Varför ens lägga energi på att skicka honom en inbjudan?

Bröderna Schulman

Javisst! Låt de hoppa på mig bara! Jag kommer känna mig som en tillräcklig looser om jag inte tar mig runt. Dessa bröders kommentarer efter ett misslyckande kan jag besvaras ifrån. Dessutom kanske den äldre broderna kommer dragandes med sin fru och jag står inte ut med hennes röst.

//Goldfish

Jag kanske är som en sur gammal kärring när det gäller mina åsikter om UNT-sporten.Men att lägga ut en liten notis om att Sirius fotbollsspelare har valt tröjnummer känns väl sådär intressant måste jag säga.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=4-AV_ID=711885,00.html

Jag tyckte också att det var jätteviktigt att få mitt lyckonummer på tröjan när jag var sex år. Sen kunde jag släppa det. Om jag vill ha reda på spelarnas nummer så köper jag ett matchprogram när jag går på matchen. På UNT.se vill jag läsa om saker som att Mona Najib tar upp karriären igen efter ett års uppehåll. Inte att Gustaf Segerström får nummer 13 istället för 100. Eftersom hans lagkamrat nu har nummer 8, hans före detta nummer.

Apropå 100 så är det nu över 100 medlemmar i facebook gruppen Maria goes for maraton 2008. Fler vill vi ha!

//Goldfish

Hur oaccepterat är det inte när flera personer går ihop ock kritiserar en enskild individ? På låg- och mellanstadiet kallas det mobbing och det får konsekvenser. På högstadiet så tror man att det är coolt men man riskerar fortfarande att bli polisanänmäld. På universitet så kallas det opponering och det är helt socialt accepterat. Det enda som händer är om man kritiserar riktigt bra så inkammar man sina universitetspoäng. Idag ska jag bli grillad. Min uppsats ska opponeras. Vad ska man säga!? Jag lade ner några alvedon som ligger och skramlar i väskan. Tror de kan behövas!

//Goldfish

Min pappa sa till mig häromdagen när vi satt och kolla på skidskytte.

"Maria, kan du inte börja på skidskytte. Det är så roligt att titta på".

Ett citat från min pappa som nu när jag sitter och kollar på Idrottsgalan får mig att reflektera kring det. Han sa det som en sådan självklarhet som han beställde en Big Mac på McDonalds. Tänk om idrott vore så att man bara kunde beställa en prestation. Hela tjusningen skulle då försvinna.

Men att det var min pappa som sa så, speglar hela min idrottskarriär. För att lyckas som idrottare måste du ha folk som tror på dig. Mina föräldrar har under hela min idrottskarriär stöttat mig. För pappa var det därför inget konstigt att se mig som en skidskytt. Fast jag inte stått på längskidor sen Kalle Anka Cupen när jag var sex år och pappa fick rusa över hela fotbollsplan och hjälpa mig upp när jag ramlat på andra sidan. Och att jag aldrig hållt i ett gevär, så tror de i vått och torrt på mig! Stöttning och folk som tror på en är tjusningen med idrott !

Dessutom så avslutar han citatet med att det är så roligt. Det absolut viktigaste med idrott. När jag som 22-åring slutade med fotboll fast jag hade mina förmodligen bästa år framför mig var det just pga att jag hade tappat glädjen. Det ska vara kul! Jag önskar att många föräldrar som är engagerade i sina barns idrott kan se barnens idrottande som mina föräldrar gjort. Att inte som första fråga ställa: Gjorde du något mål? Gick det bra för dig? Utan istället fråga: Hur var det att spela idag? Hade du kul? För det är just glädjen som är källan för utveckling.

//Goldfish

Knutmasso är ett fenomen som utspelar sig den 13 januari i de norduppländska brukssamhällena. För barnen är det en liten mini version av det amerikanska Halloween. Deras föräldrar syr dräkter som barnen klär på sig och går runt och får godis i gårdarna. Fy vad besviken man blev när som liten fick ett äpple. Jag som alltid varit en liten affärskvinna jublade när jag fick pengar istället för godis.

För de vuxna så benämns knutmasso som en ärofylld tradition. I själva verket så är det bara en finare benämning på årets fylleslag. Olika gäng bygger i största hemlighetsmakeri  dräkter/masker som de klär på sig för att visa upp på Bruksgatan på kvällen för flera tusen outklädda åskådare som vallfärdar´till orten. Det är lite som en karneval.

Idag kan man inte besöka någon Gimobo. Jag skulle till min kusin och var tvungen att vänta drygt 5 minuter utanför dörren, för de var ju tvungen att gömma sina skapelser så att vi inte skulle veta vilka de är imorgon.

Jag och Kristin ska gå och har planerat vad vi ska ha på oss. Pga av sekretessen som omgärdar jippot så kan jag inte meddela vad vi ska vara. Skoj ska det bli iaf. Jga tänkte att om jag ska jobba som socialsekreterae i kommunen så är det väl lika bra att passa på att festa loss, för sen lär det vill inte bli så mycket av det. Framförallt ser jag framemot efterföljande fest. Då vi ska dansa till Löpsjötorparens Dans SaFari från Katrineholm. Wow!

Visar en bild från förra årets knutmasso då jag enbart var besökare. Det blev bara en kortis då, då Mona frös så mycket i sina Ballerinaskor att vi var tvungna att gå hem. Det är Linda och Mona som står bredvid Ekorren Scrat från filmen Ica age. Förtydligande Scrat är han i mitten.

www.knutmasso.se

//Goldfish

Märkligt det här med att komma från en liten ort. Ortsborna  har ofta mer kunskap om än själv än vad man själv har. Jag ska tydligen spela fotboll nästa år i Fyris.

En person från Gimo IF hade ringt pappa angående nästa års sponsring då de den personen hade gett pappa informationen att jag skulle spela i Fyris. Måste nog ringa tillbaka till den personen och höra om han vet vilket kontrakt jag var erbjuden.

Det stämmer att de varit i kontakt med mig men jag har ju blivit maratonlöpare. Att springa efter en boll kan bli ett störningsmoment i min uppladdning.

//Goldfish

Jessica Berlin ni vet Bonde söker fru bruden som myntade uttrycket:

"Jag är inte dum, jag har bara lite otur när jag tänker" har börjat blogga på unt.se. Jag jublade. Poppade popcorn och sprang och köpte cola och tänkte shit detta kan bli en stund när jag får känna mig riktigt intelligent.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=199-TYPE=blogg-bi=45,00.html

Men fy vad besviken jag blev. Inga floskler överhuvudtaget. Kändes mer som att öppna dagboken till en fjortonårigs tjej dagbok som beskriver sin dag. Liksom de skriver hon om sin häst och sin kärlek.

Igår var jag och betade gräs med min häst på gården.

Hmm! Har de inga matbutiker i Tierp?

Och så beskriver hon hur kär hon är i sin Kim som hon förlovat sig med. Vilket direkt får mig att känna att det finns hopp om kärleken. Om en tjej som anger på sin beskrivning att hon gillar att resa och inte ens vet om Lissabon är en stad eller ett land hittar en kille. Så borde jag också kunna göra det?

//Goldfish