Idag hade jag ett missat samtal från en kille jag dejtat. Vi har inte hörts på länge då han varit bortrest under en längre tid. Förutom det facebook meddelande jag skrev som han valde att ignorera.

Jag blev jätteglad och tänkte han bryr sig iaf lite om mig. Iaf så mycket att jag är värd de kronor som det kostar att ringa ett mobilsamtal. Jag ringde upp min eurovoice där jag hade ett nytt meddelande.

"Tjena! Det är *beep*. Jag hoppas allt är bra med dig. Jag läste om dig i tidningen för ett tag sedan. Vad kul att du börjat igen!"

Åh! Han är väl för gullig! Han ringer bara för att kolla om jag mår bra och säga att han läst om mig i tidningen.

"Jo jag ringer för att jag tappat numret till den där mannen som jag hyr ut lägenheten till. Den kontakten som du fixade.."

Jaha! Varför trodde jag att han var annorlunda. Självklart ringde han enbart för egen vinning som alal med en grej mellan benen.

Här önskar jag att jag var lite Linda Skugge tuff. Hon skulle säkert messa numret till 118 118 och be honom ringa dit för att få fram mannens nummer. Men nej då, då är jag  så j-a snäll att jag tar reda på numret till mannen som jag inte ens har i telefonboken och ringer upp denna kille och lämnar numret. F-N! Inte blir man utnämnd till Uppsalas snällaste människa bara för att jag agerar nummerupplysning till gamla dejter som inte ens har tid att svara på facebook meddelanden.

Han avslutade samtalet med..

"Vi får se till att ses innan jag åker igen"

Behöver inte direkt lägga upp en omröstning här på bloggen för att få fram sannolikheten över att vi kommer ses innan han åker igen.

//Goldfish

Blommor och bin samtal är känsligt. Skitjobbigt för ungdomar! Förmodligen även jobbigt för föräldrar som nog bara vill säga "använd kondom" och sedan i lugn och ro fortsätta dricka sitt kaffe och fortsätta ha bilden av sina barn kvar i ryska posten stadiet där det bara finns utrymme för handtag, famntag, klapp eller kyss.

Här kommer en story som Johanna berättat om en tjej som gick i högstadiet. Historien kategoriseras in i avdelningen too much information. Tjejen hade lyckats få herpes. En sådan besvärlig herpes att hon var hemma från skolan. Utslagen såg mamman som en startsignal för ett blommor och bin samtal.

Mamman: "Det är viktigt att du skyddar dig!".

Här förväntade sig nog mamman bara ett kort Jaja och sedan återigen förtränga att dottern är sexuellt aktiv.

Dottern: "Men mamma det är svårt nog att ha sex i duschen ändå än att hålla på och krångla med en kondom".

Hur samtalet fortlöpte var inte en del av historien, men hennes mamma fick nog lite mer information än vad hon ville och förmodligen så lyckades dottern med taktiken att slippa liknande samtal framöver.

Det känns som det existerar en oskriven regel att man förälder A-klassas om man håller ett blommor och bin samtal? Att lära sig vikten av att använda kondom är lika självklart som att lära sig multiplikationstabellen. Det kan man göra i skolan. Det behöver inte föräldrarna göra. 

//Goldfish

Min tredje kollega och den sista i vårt mentorsgäng har nu anlänt. Hon är dalkulla och heter Jenny!  Hon fick en liten mjukstart igår men idag påbörjade jag hennes introduktion. Den första introduktionen var:  "hur fungerar fotboll".

Det hela började med att hon frågade hur det gick på träningsmatchen igår. Då jag fick förklara för henne att det inte förekommer några träningsmatcher i början av maj, då har serien börjat. Lillchefen som är lite mer pedagogisk jämförde det med att repa och köra ett gig. (Jenny spelar nämligen i ett band).

Då Jenny frågar:

"Jaha vad är en seriematch då?".

Jag försöker förklara detta genom att kludda på en whiteboard. Jag tror hon har förstått tills hon ställer frågan:

"Men exakt hur många matcher måste man vinna för att vinna serien då?"

Återigen förklarar jag poängsystemet i fotboll. 3 poäng för vinst, 1 för oavgjord och 0 för förlust. Att det är alltså är omöjligt att veta hur många matcher man måste vinna för att avncera till allsvenskan.

Känns som Jenny kommer bli en frisk fläkt hos oss. Jag kommer definitivt få nya perspektiv.

Imorgon tänkte jag ta del 2, fotbollsbegrepp. Då tänkte jag gå igenom skillnaden mellan zon och markeringsförsvar och beskriva begrepp som passningsskugga och offside.

//Goldfish 

I sanningens ögonblick idag så var det fortsättning på otrogne Linus färd mot halvmiljonen. Hans flickvän Sofia fortsatte förnedras på VIP-läktaren. Då hon fick informationen att Linus varit otrogen mot henne.

Stackars stackars Sofia,  men allvarligt, hur kan hon ställa upp på någt dyligt? Hon är ju mer pantad än en metallburk cola som jag stoppat i återvinningen och fått 50 öre för.

Allvarligt jag är beredd att starta ett plusgiro konto där alla givmilda själar kan sätta in pengar till stackars Sofia. Pengarna går oavkortat till hennes psykologbesök.

//Goldfish

Den här dagen har gått så långsamt.

Ändå var jag en av de få i laget som förspråkade och fick min vilja igenom att träna 9.30 imorse för att få ut så mycket av dagen som möjligt.

Vad har jag då få ut av dagen:

* Powernap i soffan.

* Slagit världsrekord i att logga in och ut på olika communities på nätet.

* Insett att det finns nackdelar med chokladbollar. Pärlsockret har en tendens att ramla överallt när man äter de i soffan. 

Nu har jag dessutom genomfört dagens "happening". Jag och Mona har gjort våran veckohandlig på ICA Kvantum Gränby.

Klockan är typ 18.30 Jag kan inte gå och lägga mig. Bolibompa har väl knappt slutat.

//Goldfish

Jag är ju ansvarig för att bokföringen blir gjord och att skatten betalas in varje månad på vårt familjeföretag.

Idag öppnade jag ett brev från vår revisor. Det var företagets deklaration. Min pappa hade inte öppnat och skrivit på den. Den ska vara inne på måndag. Jag åkte givetvis dit och bad honom skriva under. Vet i vad karln gör? Jo han tar fram en tjock fet svart tuschpenna som funkar utmärkt att märka ut saker på en träbit. (Udden var lika stor som namnunderskrift raden). Han för pennan mot deklarationen och tänkte skriva under med den.

Jag måste begära löneförhöjning.

//Goldfish

Offentliga lappar kan vara ganska kul men denna tar ändå priset.

Mammas dagbarn har under några veckors tid vårdat en liten vattenbagge som hon haft i mina föräldrars garage. Hon har gjort ett eget akvarium genom en plastburk där hon placerat lite växter. Hade hon fått sin vilja igenom så hade hon lagt värmeslingor i akvariegolvet också. I veckan när hon kom hem från skolan var baggen borta. Sorgen blev stor för denna lilla 6-åring. Med lite hjälp så skrev hon en liten lapp som hon satte upp på ICA i Gimo.

Ingen bagge har synts än. De har letat i vägkanter för att se om han blivit påkörd, de har kollat om han sitter högt upp i träd men ingen bagge har synts till än. Alla tips mottas tacksamt.

Sedan vill jag bara informera att jag har tagit mitt ansvar och tröstat tjejen.

”Det är inte så farligt lilla gumman! Om några år kommer du ligga sömnlös och gråta över andra manliga varelser. Fast då kallas de svin och de kommer inte tillbaka genom en lapp på anslagstavlan på ICA i Gimo”.

//Goldfish

I januari var jag så stolt över min socionomexamen då 23 (nu 24 år) gammal. Idag blev jag benämnd soc.tant för första gången. Jag är nog inte så stolt längre. Livet går utför.

Inte undra på att jag brände så många frilägen idag på träningen. Jag är ju helt i obalans. Hur många soc.tanter kan egentligen göra mål?

Idrottspsykolog behövs nu. Bråttom! Första matchen som jag är spelklar till är på måndag.

//Goldfish